28.11.2018
Den 6 februari 2019, klockan 15.00 håller Åbo Akademis rektor Mikko Hupa ett möte med studerande vid Åbo Akademi. Den dagen – exakt på klockslaget – har det gått 100 år sedan rektor Edvard Westermarck kallade till sig Åbo Akademis studenter ”för att åhöra ett meddelande”. Han ansåg att tiden var mogen att bilda en studentförening.
En knapp vecka efter Westermarcks meddelande till studenterna var beslutet fattat att studentföreningen skulle grundas. Som belöning hade Åbo Akademi erbjudit ett utrymme i huvudbyggnaden och lovat bekosta inredningen.
Småningom antog man en lyra som efterliknade den gamla akademiens studentlyra och efter heta strider om färgerna på kårbandet – rödgul eller blågul – beslöt man att ta till en traditionsbetingad lösning, nämligen Per Brahes färger svart och gult, och likaså beslöt man att fira kårens årsfest på grevens och akademigrundarens födelsedag, 18 februari.
Den egentliga undervisningen vid Åbo Akademi hade inletts först den 15 januari 1919 och vid första inskriptionen antecknades 15 studerande. När studentkåren grundades fanns det drygt 40 studerande och antalet ökade hela tiden. Hundra år senare har Åbo Akademis studentkår drygt 5 000 medlemmar med verksamhet i cirka 70 specialföreningar.
Kårgemenskap förr och nu
Temat när studentkåren under 2019 firar 100-årsjubileum är Kårgemenskap. Kim Kronlund, som är koordinator för studentkårens jubileumsår anser det vara allt viktigare att jobba för kårgemenskapen.
– I ett allt mer individualistiskt samhälle är det bra att aktivt jobba för samhörighet och att skapa en plats att vända sig till om man behöver stöd. En sådan plats är kårgemenskapen i Studentkåren.
Andreas Reipsar, som under 2018 är medlem i kårstyrelsen med jubileumsåret som ett ansvarsområde är inne på samma linje.
– Det är fint att som studerande vara en del av nånting större, nånting mer än det ämne man studerar. Vi studerar vid ett universitet och ska i framtiden bära upp det här samhället, alla behövs och jag tror att man kan ha nytta av att ha varit föreningsaktiv.
Traditionsbärare och intressebevakare
Det var en stor omställning för staden när Åbo Akademi grundades och studenterna började strömma till Åbo. I Åbo Akademis historik från 1968, W.E. Nordströms Academia Aboensis Rediviva berättas att man också i valborgsmässofirandet 1919 strävade efter att tillvarata traditionerna från den gamla akademien. Lärare och studenter tågade ut till Kuppis där man lyssnade på tal och ”en visserligen ganska skral sång presenterades”. Svante Dahlström har i sin dagbok antecknat att stämningen var något tvungen och att lärarna vid tiotiden på kvällen försvann till en supé på Svenska klubben, medan studenterna uppsökte Vårdbergets restaurang. Kuppis med sina stora minnen, vingklippta fåglar och rustika publik förmådde inte fascinera den nya akademins studenter. Vårdberget skulle för framtiden bli deras samlingsplats.
Svante Dahlström hade rätt, Vårdberget skulle framöver bli samlingsplatsen på valborgsmässoafton, så ännu idag.
– Jag har svårt att se till exempel ett vappenfirande i Åbo utan studentkårens insats. Åbo Akademis studentkår har som institution en viktig roll i att upprätthålla vissa traditioner, som till exempel valborgsfirandet, säger Reipsar.
– Det är två motpoler som möts i studentkåren, den studentikosa traditionsbäraren och intressebevakaren som finns representerad där besluten fattas, både inom akademin och i andra sammanhang, säger Kronlund.
Också studenternas intressebevakning var någonting man började med tidigt. Under höstterminen 1919 vände studentföreningen sig till stadsfullmäktige i Åbo för att försöka utverka rätt till rabattkort på spårvagnarna, något som skoleleverna redan hade rätt till och som studenterna också ville ha. Det samma önskade man för järnvägarna och teatrarna.
Program för studerande och alumner under jubileumsåret
Åbo Akademis studentkårs jubileumsår kör igång den 25 januari 2019 med en öppningskarneval. Då håller man öppet hus på Kåren, med främsta målgrupperna studerande och tidigare studerande, dvs. alumner. Under karnevalen presenterar sig specialföreningarna och utställningen ”Kåren genom åren” har vernissage. Den visar studentkårens historia i bilder. Utställningen kommer senare också att visas på campus i Åbo och Vasa och enligt planen också någonstans kommer utställningen på stan för Åboborna.
På kvällen efter öppningskarnevalen blir det fest, Kåren öppnar dörrarna för en kårklubb med artister och glad stämning.
Kvällen därpå, 26.1, firas En kväll för alumner – 100 år av kåraktivism. Då välkomnas tidigare studentkårsaktiva och andra alumner till en kvällsfest med trerätters middag, snapsvisor, samt studentikost och nostalgiskt program. Århundradets mest gamyliga sitz utlovas.
I Vasa hålls öppningskarnevalen den 29 januari.
Programmet för jubileumsåret finns på: https://100.studentkaren.fi
Källor: W.E. Nordström Academia Aboensis Rediviva (1968) och Johanna Aminoff-Winberg Kårliv under 75 år (1994).