Skriv här det du söker efter!

Åbo högskolor tillsammans – från stadsdelskultur till internationellt kultursamarbete

BILDER: Vesa-Matti Väärä

”Konsten och kulturen i Åbo mår bra. Och en stark tradition av samarbete mellan kulturaktörer är en viktig förutsättning – här har högskolorna i Åbo en viktig och självklar roll”, säger Eero Linjama från Kulturcampus Åbo.

Den här våren har studerande från Åbo Akademi och Åbo universitet inom ramen för en gemensam fältarbetskurs utforskat stadsdelen Port Arthur i Åbo.

– Tanken är att vi genom intervjuer, observationer och fotografering dokumenterar livet och boende i Portsa , berättar Ida Lindfors som studerar folkloristik vid Åbo universitet.

– Varje arbetspar har blivit tilldelade en egen gata i Portsa. Jag och min kurskamrat blev tilldelade Högbergsgatan som ligger mitt bland de karakteristiska trähuskvarteren. Vi har tillbringat tid här, promenerat runt, fotograferat och följt med vardagen, berättar Emilia Morfin Venäläinen som studerar etnologi vid Åbo universitet.

När åttonde stadsdelen i Åbo kommer på tal är det kanske de gamla arbetarbostäderna från 1900-talets början man först tänker på. Men kursdeltagarna intervjuar och dokumenterar livet och boende också utanför trähuskvarteren. Fokus är på nutidsdokumentation.

Emilia Morfin Venäläinen och Ida Lindfors på en gata i Portsa.
Port Arthur eller Portsa kännetecknas särskilt av de gamla arbetarkvarteren från början av 1900-talet. Trähuskvarterens innergårdar är som egna små världar, säger Emilia Morfin Venäläinen (t.v.) och Ida Lindfors som studerar livet och boendet i Portsa.

– Här finns ju mycket väldigt gammalt men också nybyggt. Både livslånga Portsabor och nyinflyttade. Gemensamt för alla, åtminstone de vi intervjuat, tycks vara att de känner en väldigt stark stadsdelsidentitet, säger Emilia Morfin Venäläinen.

– Det verkar som om Portsaidentiteten i vissa fall till och med är starkare än identiteten som Åbobo. Det är någonting speciellt, säger Ida Lindfors.

Förenade krafter

Sonja Hagelstam, universitetslärare i kulturanalys vid Åbo Akademi och en av kursens ansvariga lärare framhåller att det går utmärkt att öva sig på fältarbete i närknutarna.

– Inom våra ämnen intresserar vi oss för människors vardag, och boende är ju en central del av vardagen.

I samarbetet kring vårens fältarbetskurs i Portsa deltog också Åbo stads museicentral. Museicentralens forskare höll en rundvandring för studenterna och berättade om Portsas utveckling från arbetarstadsdel till trendig trästad.

– Som lärare ser jag en klar fördel med att vi förenar våra krafter och drar nytta av varandras specialkunnande vid de olika institutionerna. Samtidigt tror jag att det är bra för studenterna att vänja sig vid att röra sig också utanför det egna universitetet.

Som en del av kursen höll Sonja Hagelstam också en föreläsning helt och hållet på svenska.

– Eftersom jag själv är finlandssvensk, men mest studerar på finska, tyckte jag själv att det var jättetrevligt att delta också på svenska. I Portsa bor dessutom många finlandssvenskar så det passade liksom in med ett finlandssvenskt tema i kursen, säger Ida Lindfors.

– Min svenska är mycket sämre än Idas, men jag tycker ändå det är trevligt att lära känna andra studerande. Det är också berikande att bekanta sig med lärare från andra universitet och ta del av deras särskilda forskningsintressen och kunskap, säger Emilia Morfin Venäläinen.

Konst och kultur i medvind

Drygt för ett år sedan undertecknade Åbo stad, Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Humanistiska yrkeshögskolan, Åbo konservatorium och Turku Science Park ett avtal om att inleda samarbetet kring ett så kallat Kulturcampus Åbo.

Vy över Aura å.
Kulturcampus Åbo är en ny plattform för att ytterligare utvidga det redan rika kultursamarbetet i Åbo.

– Kultursamarbete är i sig inget nytt. Tanken bakom en mer strategisk samarbetsplattform är att vi tillsammans kan öka vår livskraft och slagkraft, säger Eero Linjama, chef för utbildning och forskning vid Åbo yrkeshögskola och medlem av kulturcampus ledningsgrupp.

– Vi vill stärka samarbetet mellan högskolorna ytterligare, stärka vår position båda i Finland och internationellt. Men också utveckla samarbetet med Åbo stad, tredje sektorn och näringslivet. Och där behöver vi varandra för att lyckas.

Eero Linjama framhåller att konsten och kulturen i Åboregionen har haft god medvind ända sedan kulturhuvudstadsåret 2011. Det ledde till en lång rad nya idéer och konkreta samarbeten, högt och lågt, mellan olika kulturaktörer.

– Det var början på en utveckling som till exempel resulterade i det nyöppnade Konstens hus och det planerade nya konserthuset. Vi har en lång och stark tradition av samarbete i Åbo, och här har inte minst högskolorna en självklar och central roll.


Åbo högskolor har tusentals experter och över 40 000 studerande. Forsknings-, utbildnings- och innovationssamarbetet är intensivt och majoriteten av verksamheten sker på det stora gemensamma campusområdet. Högskolorna skapar välbefinnande, dragningskraft och konkurrenskraft tillsammans med staden, näringslivet, sjukvårdsdistriktet och andra aktörer. I Åbo arbetar vi tillsammans!

Åbo universitet, Åbo yrkeshögskola, Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, Humanistiska yrkeshögskolan