24.4.2024
ABOA 2024 hoppas på utdelning i Paris med vitaminproducerande bakterier
Tävlingen i syntetisk biologi, iGEM, går av stapeln i Paris i oktober. Laget ABOA 2024 med deltagare från Åbo Akademi, Åbo universitet och Tammerfors universitet är på hugget med sitt projekt. Laget ska få E. coli-bakterier att syntetisera A-, C-, och E-vitamin.
International Genetically Engineered Machine (iGEM) är den internationellt mest kända tävlingen i syntetisk biologi. Tävlingen startades av studerande vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) i början av 2000-talet och har sedan expanderat till att i år inkludera upp till 400 lag från cirka 50 länder. Detta är ABOA-lagets femte år i tävlingen och från Finland deltar två lag.
Syntetisk biologi är tvärvetenskapligt fält som innefattar utvecklingen av artificiella biologiska komponenter och funktioner som inte finns i naturen genom exempelvis genmanipulation.
Deltagarna i laget ABOA 2024 är huvudsakligen studerande på kandidat- och magisternivå. Från Åbo Akademi är Sallianna Öztürk, som studerar biokemi på magisternivå, en av lagets 13 medlemmar. Det är främst förra årets lag som valt ut medlemmarna i årets lag, de fungerar även som stöd för laget. Öztürk själv sökte till laget i december.
– Som lite äldre studerande i biokemi har jag en del erfarenhet av labbverksamhet, både experimentellt och datorbaserat. Jag är också ganska utåtriktad och organiserad av mig och har därför hanterat mycket samarbetsfrågor, samt rent allmänt hållit ihop laget, beskriver Öztürk sitt eget bidrag till laget så här långt.
Vitaminer i rymden
Årets lag har under mars och april börjat utarbeta sin forskningsplan, och lagets mål är att syntetisera A-, C-, och E-vitamin i E. coli-bakterier. Tanken är att det skulle vara en process som är möjlig att genomföra i rymden och därmed ge astronauter lättare och bättre tillgång till flera livsviktiga vitaminer. E. coli-bakterier kan i naturen redan producera vissa vitaminer, såsom B-vitamin.
– Forskargrupper har tidigare enskilt syntetiserat de här vitaminerna i E. coli, men vi har planerat ganska ambitiöst och tänkte syntetisera alla tre, säger Öztürk.
I praktiken skulle det gå till så att laget genetiskt modifierar plasmider, ringformade DNA-molekyler i bland annat bakterier, så att de producerar vitaminerna. Plasmiderna introduceras sedan i E. coli-bakterien.
En annan förhoppning är att det i framtiden även skulle vara möjligt att syntetisera vitaminer med mer hållbara metoder också på jorden. Till exempel vid industriell produktion av C-vitamin, används idag en gammal process vars nackdelar är bland annat att produktionen är mycket komplicerad och tar en lång tid, samt kräver hög temperatur och tryck. Dessutom, kräver produktionen flera toxiska kemikalier som konsumerar mycket energi och kan allvarligt förorena miljön.
Det är inte enbart forskningsprojektet som laget ska utföra, de ska även sköta finansiering, sociala medier, den egna wiki-nätsidan, uppföljning samt så kallade human practices, alltså popularisering av vetenskap. Den första maj arrangerar laget program för barn under en tillställning vid universitetsbacken. Evenemanget Vappusumppu ordnas av ämnesföreningen Synapsi ry.
Att utöva forskning och att delta i själva tävlingen i Paris är inte gratis och därför söker laget kontinuerligt både sponsorer och tar emot donationer via Kulttuurilahja fram till 15 september.
I år arrangeras också Nordic iGEM Conference (NiC) i Åbo den 26-28 juli, eftersom förra årets ABOA-lag vann NiC-tävlingen ifjol. NiC kan beskrivas som en uppvärmning inför huvudtävlingen i Paris där lag från de nordiska och baltiska länderna deltar. NiC är en möjlighet för deltagarna att presentera sina projekt samt nätverka och få respons på sina projekt.
ABOA 2024:s framsteg kan följas på lagets nätsida och sociala medier