21.3.2024
Internationellt sett fungerar den finländska demokratin bra och organiserade intressen hörs väl. Men vad gäller det medborgerliga deltagandet i val och i form av partimedlemskap är aktiviteten inte särskilt hög. Deliberativ demokrati och medborgarparlament är ett sätt att försöka förankra det aktiva medborgarskapet hos befolkningen.
Eftersom valdeltagandet i Finland är tydligt förbundet med ålder och utbildningsgrad frågar man sig vid ämnet statsvetenskap vid Åbo Akademi om man med hjälp av slumpmässiga urval och kallelse till medborgarparlament kunde göra medborgarna mera delaktiga mellan valen. En annan fråga är om man genom att koppla samman medborgarparlament och medborgarinitiativ kunde ge mer kraft åt medborgarinitiativen.
I november ifjol ordnades det mest omfattande evenemanget som företagits i deliberativ-, eller samtals/samrådsdemokrati i Finland. Då deltog 671 finländare från hela landet i samtal i smågrupper och expertutfrågningar i plenum. Ur denna representativa grupp hade 200 tagit sig till Helsingfors, 234 personer deltog i en nätdiskussion med mänsklig moderator och 237 deltagare i en nätdiskussion med auto matiserad moderator.
– Vi har ordnat många experiment i samtalsdemokrati sedan 2006, men det här var det överlägset största experimentet och den här gång en fick vi även riksdagen med. Vi fick så att säga pröva konceptet på riktigt. Riksdagens hälsning hölls av talman Jussi Halla-aho tillsammans med andra vice talman Tarja Filatov. Man kan entydigt säga att Medborgarparlamentet hade en demokratihöjande funktion och att vi kom åt att vetenskapligt testa våra metoder, säger Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi och ledare för spetsenheten FutuDem vid Åbo Akademi. Det storskaliga experimentet leddes av Grönlund och Kaisa Herne från Tammerfors universitet. Även ÅA-forskarna, docenterna Marina Lindell, Maija Jäske, och Janette Huttunen hade en viktig ansvarsposition i organiseringen av Medborgarparlamentet.
– Det unika för oss, vid sidan av storleken på arrangemanget, var mängden resurser vi hade till förfogande, kopplingen till riksdagen och att både riksdagen och Sitra bidrog med pengar. Stiftelsen för Åbo Akademi var emellertid huvudfinansiär, säger Grönlund.
– Vetenskapligt är det mest intressent för oss att testa uppläggen med identiskt ordnade samtal i smågrupper i tre olika diskussionsmiljöer.
Ett tvärsnitt av befolkningen
Det medborgarparlament som ordnades började med utskick till 30 000 slumpmässigt utvalda personer. Av dessa tackade över 3 000 ja, och ur dem hämtades ett urval som representerar ett tvärsnitt av befolkningen som till slut bestod av 671 deltagare. I den slutgiltiga urvalsprocessen användes ett stratifierat slumpmässigt urval, det vill säga man tog i beaktande ålder, kön, utbildningsnivå och regional representativitet.
– Yngre personer var aningen överrepresenterade men utbildningsmässigt och regionalt var deltagarna en spegelbild av folket. I stort är jag mycket nöjd över urvalet vi fick fram, särskilt det faktum att 8 procent av deltagarna hade ett annat modersmål än finska eller svenska, vilket är bra då man tänker på att bland den finländska befolkningen är den siffran 8,6 procent.
Deltagarna visste inte på förhand om de skulle kallas till diskussionen i Helsingfors, om de skulle delta i en nätdiskussion med en människa som moderator eller nätdiskussion med automatiserad moderator.
Den fysiska tillställningen ordnades på ett hotell i Helsingfors med en stor personal på plats som höll i arrangemanget. Nätdiskussionerna hade dels mänskliga moderatorer, dels en automatiserad moderator som utvecklats av Åbo Akademis samarbetspartners vid Stanford universitet i Palo Alto. Projektet med deliberativ demokrati har skett i samarbete med Stanford och professor James Fishkin. Fishkin är en internationellt erkänd auktoritet på området och det är han som har utvecklat den metod, Deliberative Polling, som användes i medborgarparlamentet. Fishkin var även på plats i Helsingfors under helgen.
Kopplingen till medborgarinitiativ
Det var Kimmo Grönlunds idé att koppla Medborgarparlamentet till medborgarinitiativ. Finland har ett fungerande system med medborgarinitiativ som behandlas av riksdagen om det enskilda initiativet samlat över 50 000 namnunderskrifter.
Den här sortens diskussion och konsensus fungerar som en motkraft mot desinformation, fördomar och populism.
– Däremot finns ingen återkoppling till folkviljan från att ett tillräckligt antal underskrifter samlats. I vissa länder ordnar man folkomröstning men den finländska politiska traditionen är inte direkt-demokratisk. Däremot kunde ett medborgarparlament fungera som en uppskattning av en genom tänkt folkopinion. De fyra teman som diskuterades var brukarrum för injicerbara narkotika, legalisering av cannabis, skälig prisnivå på bränslen, och avskaffning av drivkraftskatten på diesel.
I själva diskussionerna delades deltagarna in i små grupper med en moderator och expertis tillgänglig; det vill säga, samtalen faciliterades så att alla fick möjlighet att yttra sig och alla hade tillgång till relevant information i ärendet som behandlades.
– Deltagarna fick i förväg ett balanserat informationsmaterial om medborgarinitiativen. Materialet tog upp argument för och emot medborgarinitiativen som används i offentligheten och innan gruppdiskussionerna spelade vi upp en videosammanfattning av materialet.
Sedan formulerade grupperna frågor till experterna som svarade på dem i tre utfrågningar. I varje utfrågning fanns en neutral expert som var en tjänsteman eller forskare, och två partiska riksdagsledamöter eller representanter för intressegrupper som talade för eller emot respektive initiativ.
Samtal ökade förståelsen för olika ståndpunkter
Slutsatsen av experimentet var att ett reflekterande och respektfullt samtal, det vill säga; deliberation, lyckades i alla tre diskussionskontexter. Deltagarnas åsikter förändrades under medborgarparlamentet i huvudsak på samma sätt. Deltagarna blev mer positivt inställda till brukarrum för injicerbara narkotika, stödet för legalisering av cannabis ökade, stödet för en skäligare prisnivå för bränsle minskade och åsikterna i förhållande till att avskaffa drivkraftsskatten på diesel blev mer negativa.
– Åsiktsförändringen ser ut att ha varit större i diskussionen där deltagarna träffades fysiskt öga-mot öga, men analyserna av diskussionerna är inte ännu klara. Annars kan man också konstatera att kunskapsnivån ökade på samma sätt i alla diskussionskontexter, och att deltagarna tyckte om att delta och upplevde att samtalen var jämlika.
– Ett viktigt resultat från experimentet är att förståelsen för olika ståndpunkter ökade efter samtalen, även om den egna åsikten inte ändrats.
Man kanske vågar säga att ökad förståelse för andra personers annorlunda åsikter förstärker resiliensen i det demokratiska samhället? Om vi i stället för att håna meningsmotståndare försöker förstå deras bevekelsegrunder och accepterar att det finns olika åsikter i ett samhälle, kan känslan av att vi sitter i samma båt bli starkare?
– Jo, det kan man nog säga, den här sortens diskussion och konsensus fungerar som en motkraft mot desinformation, fördomar och populism. En av orsakerna till att folk röstar på populistiska och radikala partier är att de upplever att ingen lyssnar på dem. Genom att engagera folk i direkta politiska samtal och demokratiskt beslutsfattande kan man minska på förtroendeklyftan mellan folket och eliten.
– Samtalen har också ett utbildande syfte. Folk som deltar märker att det inte är fullt så enkelt att fatta beslut i olika frågor som man kan tro, innan man satt sig in i dem. Man märker, som sagt, att olika åsikter faktiskt har legitimitet och sammantaget ökar förtroendet för riksdagen när man själv deltagit i sådana här diskussioner.
Länk till FutuDems hemsida: https://www.futudem.fi/
| Deltagare i Medborgarparlamentet | Finländare | ||
| Kön | |||
| Man | 328 | 48,9 % | 49,1 % |
| Kvinna | 343 | 51,1 % | 50,9 % |
| Ålder | |||
| 18-34 | 262 | 39,0 % | 24,2 % |
| 35-49 | 170 | 25,3 % | 23,6 % |
| 50-64 | 126 | 18,8 % | 23,6 % |
| 65-79 | 113 | 16,8 % | 28,5 % |
| Modersmål | |||
| Finska | 582 | 86,7 % | 86,4 % |
| Svenska | 36 | 5,4 % | 5,0 % |
| Övrigt | 53 | 7,9 % | 8,6 % |