17.4.2023
”Det viktigaste att tänka på när man vill utveckla arbetssätt är att ta det i små steg. Varje litet steg i en positiv utveckling ger mervärde och alla små steg tillsammans blir i längden det som gör verklig skillnad.”
Positiv psykologi inom undervisningen har intresserat många lärare runt om i Svenskfinland de senaste åren. Deltagandet har varit ivrigt i fortbildningar inom ämnet, senast Styrka, glädje och medkänsla (2018), Välbefinnande som ledord (2020) och nu de båda parallella fortbildningarna Positiv psykologi och styrkebaserat lärande (i grundläggande utbildning) och Bounce back (för småbarnspedagogiken och förskolan) som pågått under 2022. Alla nämnda fortbildningar har finansierats av Utbildningsstyrelsen.
Utbildningsplanerare Eva Åstrand har arbetat med tematiken i några år nu och även med fortbildningar inom närliggande teman, så som välbefinnande och hållbarhet inom undervisningen.
– Jag blir väldigt glad när jag ser tillbaka på vad lärarna har åstadkommit i klassrummen runt om i Svenskfinland. De som deltagit i våra fortbildningar har integrerat positiv psykologi i skolvardagen på ett sätt som gynnar både eleverna och personalen i skolan. Många har också delat med sig av det de utvecklat till resten av kollegiet och inspirerat andra att lära sig om positiv psykologi och hur de kan stärka det goda hos eleverna.
– Att prata om styrkor och bli medveten om sin egen styrkepotential är något som eleverna har nytta av i alla sammanhang genom livet. Genom att inta ett positivt synsätt och ta positiva aktiva val kan man också påverka gruppens stämning och skapa förutsättningar för en trygg och positiv lärmiljö, säger Eva Åstrand.
Utbildningsplanerare Eva Åstrand.
För att verkligen få en chans att testa de nya verktygen gavs deltagarna praktiska uppgifter mellan varje studieträff, som de skulle genomföra i sin arbetsvardag.
– Det viktigaste att tänka på när man vill utveckla arbetssätt är att ta det i små steg. Varje litet steg i en positiv utveckling ger mervärde och alla små steg tillsammans blir i längden det som gör verklig skillnad. Och att påminna sig om att utveckling och förändring får ta tid och utrymme, säger Eva Åstrand.
– En enkel övning som många tagit i bruk är att prata om hur man kan ”fylla varandras hinkar” genom att säga positiva och uppmuntrande saker till varandra. Positiv psykologi går att anpassa enligt alla åldrar och såväl barn som vuxna har nytta av att uppmuntra varandras styrkor och synliggöra dem för varandra.
Vad är Bounce back?
Bounce back programmet introducerades för första gången inom CLL:s fortbildningar, inom fortbildningen med samma namn. Det evidensbaserade programmet baserar sig på positiv psykologi, kognitiv beteendeterapi samt sociala och emotionella inlärningsprinciper. Genom Bounce Back lär sig barn och småbarnspedagoger att stärka sitt eget välbefinnande och olika strategier för att komma igen vid motgångar. Som utbildare i båda fortbildningarna fungerade Åse Fagerlund (Folkhälsans forskningscentrum) och inom Bounce Back deltog även Mari Laakso (Jyväskylä universitet).
I utvärderingen av båda fortbildningarna gav deltagarna uttryck för att de ändrat sina förhållningssätt. Inte bara gentemot eleverna och barnen utan också gentemot kollegorna.
”När vi fokuserar mer styrkor, intressen och värderingar så förstärker vi de positiva emotionerna, relationerna och engagemanget”, skriver en deltagare.
”När vi upplever utmanande beteende är det lätt att enbart fokusera på det. Fokusera istället mer på alla positiva känslor som finns. Det betyder inte att de ”negativa” känslorna inte finns eller att man inte pratar om dem, alla känslor är tillåtna och behöver få utrymme, men fokus ligger på att förstärka det goda och positiva istället för att förstärka och öka de negativa känslorna.”
Det är glädjande att utvärderingen också visar att många av deltagarna är motiverade att arbeta vidare i klassrummen och barngrupperna och fortsätta att jobba med styrkor som en integrerad del av vardagen, säger Eva Åstrand.
