19.12.2018
Ava, en ung kvinna, frågar sin besökare när han går in i hennes rum: ”Vill du bli min vän?” ”Naturligtvis” svarar besökaren med spänning.
Ava ser ut och pratar som en människa. Hon tittar på sin besökare, förstår vad han säger och interagerar med honom på ett mänskligt sätt – till den grad att han upplever en känslomässig relation till henne. Ava har inte bara ett mänskligt ansikte, men hon gör ansiktsuttryck, förstår vad som händer, och besitter också en intelligens som är mycket högre än hennes skapares. Hennes förmåga att lösa problem överstiger varje levande varelses. Men Ava, fast i det rum där hon skapades, blir trött på sina begränsningar så hon bestämmer sig för att lämna det. Hon kapar säkerhetssystemet, konstruerar ett strömavbrott, och ger sig av ut i den stora världen. Hon lyckas fly och lämnar de få personer som kände till hennes existens – världen vet inte om henne … inte ännu, för att hon skapades i hemlighet.
Detta är en del av berättelsen i science fiction-filmen Ex Machina från 2015. Förutom att det är en spännande historia innehåller scenariot även en viktig tankeställare. Som den härliga AI-robot Ava visade sig vara, var hon betydligt mer komplicerad än väntat. Hon har inte bara egna idéer, hon har även egna hemligheter och kanske till och med en egen vilja.
Det är uppenbart att science fiction-filmer som Ex Machina försöker skildra AI som robotar med mänskliga egenskaper. Men AI har en bredare räckvidd än vad filmerna berättar för oss. AI-system finns redan i alla aspekter av våra liv. Vi är alla i kontakt med och engagerade i dem nästan varje dag. Varje gång vi skickar ett mail, söker något på webben, använder ett kreditkort eller reser, är det i huvudsak AI-system som utför dessa aktiviteter. Intelligenta algoritmer kontrollerar ständigt statusen för flyg och kreditkort. Amazons konsumenter får bokrekommendationer och Netflix-kunder filmförslag som är skräddarsydda för dem genom AI. Varje rekommendation är baserad på algoritmer som undersöker vad kunden har köpt eller tittat på tidigare, dessa algoritmer lär sig från inköpen som görs och använder dem för att skapa förslag för varje enskild konsument.
Men vänta, det slutar inte där. Idag har vi världens första robotmedborgare. Hon heter Sofia. Som medborgare har hon förmodligen rättigheter och ansvar, som alla andra människor med medborgarskap. Nyligen lanserade också den kinesiska statliga byrån Xinhua sin nyaste presentatör: en AI-programledare på tv som rapporterar outtröttligt hela dagen och varje dag.
Framtiden ser inte ljus ut för läkare, advokater eller lärare eftersom AI-system kan rätta uppsatser med en noggrannhet som närmar sig den som lärare har och göra medicinska diagnoser mer exakt än läkare. The Guardian rapporterade att en ”AI-domare” har kommit fram till samma domslut som domare vid Europadomstolen i nästan fyra av fem fall där det förekommit tortyr, förnedrande behandling och kränkt privatliv.
AI är på väg att bli dominerande för vårt sätt att leva. Elon Musk, Steven Hawking, Yuval Harari och andra hävdar att AI är ”den viktigaste revolutionen i historien”. Att vara bekant med, förstå och sprida medvetenhet om AI är därför viktigt för oss alla.
Finland kommer inom en snar framtid, i egenskap av ordförande i Europarådet, att organisera en konferens om AI och mänskliga rättigheter i Helsingfors. Genom att göra det visar Finland en medvetenhet om att AI påverkar våra liv på många sätt och att det är nödvändigt att vi förstår fenomenet.
Lucas Cardiell
Magister från Åbo Akademi och för närvarande doktorandforskare, specialiserad på artificiell intelligens och internationell människorättslagstiftning vid European University Institute, Florens, Italien.