15.11.2022

Avvikande enzymproduktion vanlig bland finländare – påverkar reaktion på vardagliga läkemedel

Många känner till att laktosintolerans är rätt vanligt i Finland och att det beror på att kroppen inte producerar tillräckligt av enzymet laktas. Däremot känner färre till att kroppens produktion av ett enzym med benämningen CYP2C19 på ett motsvarande sätt påverkar hur våra kroppar reagerar på många vanliga läkemedel mot exempelvis depression, halsbränna och hjärt- och kärlsjukdomar.

Medan laktosintolerans förekommer hos ca 18 procent av finländarna uppskattas hela 32 procent ha en nedsatt CYP2C19-produktion. Utöver det har ytterligare 28 procent av finländare ett arvsanlag som gör att deras kroppar producerar mera CYP2C19 än vad som anses normalt. Att känna till patientens enzymproduktion kan ha positiva effekter på många plan.

– Exempelvis kan läkemedelskostnaderna sjunka då antalet läkarbesök kan bli färre, men även läkemedelsbehandlingen kan bli bättre då läkaren kan utesluta mediciner som inte är lämpliga. Även polyfarmaci, alltså användningen av flera olika mediciner samtidigt, och mediciners interaktioner sinsemellan kan bli upptäckta i ett tidigt skede, säger Julia Bergholm, magister i läkemedelsutveckling från Åbo Akademi, som skrivit sin Pro Gradu-avhandling om ämnet.

Farmakogenetiska tester gynnar inte bara patienten utan även samhället då exempelvis sjukhuskostnaderna sjunker i samband med att akuta incidenter minskar. Priset på genetisk testning har sjunkit drastiskt de senaste åren och därmed också priserna på farmakogenetiska tester. Testning av hela genomet, det vill säga samtliga gener, kostade ca 10 000 000 dollar år 2007 medan priset sjunkit till endast 1 000 dollar år 2020.

– Denna snabba och drastiska förändring kan vara en faktor till att privatpersoner fortfarande uppfattar farmakogenetiska tester vara för dyra. För att ta reda på om kroppen producerar laktas eller CYP2C19 behöver inte hela genomet fastställas utan bara de delarna som styr produktionen av just dessa enzymer. Tidigare skulle det ha varit för dyrt, men idag används genetisk testning rutinmässigt för att diagnostisera laktosintolerans, säger Bergholm.

Farmakogenetisk testning är inte ännu lika vanligt som genetisk laktosintoleranstestning. I sin enkätbaserade Pro Gradu -avhandling tar Bergholm reda på hur läkare, farmaceuter och provisorer ser på farmakogenetik. Att privatpersoner tar farmakogenetiska tester är inte ännu inte särskilt vanligt, trots att testerna finns att få på så gott som alla privata läkarcentraler och enstaka apotek. Den senaste forskningen tyder på att finska läkare och farmaceuter, med olika erfarenhetsnivåer och olika arbetsmiljöer, är intresserade av att lära sig mera om farmakogenetik och om farmakogenetiska tester. De inlärningsmetoder som visades vara mest föredragna av läkare och farmaceuter var onlinekurser och lektioner på plats.

MA Julia Bergholm skrev sin Pro Gradu-avhandling i samarbete med Åboföretaget Abomics. Företaget specialiserar sig på att omsätta genomikforskning i klinisk praxis och erbjuder nya metoder för personlig medicin. Klicka här för att läsa avhandlingen. 

För mera information, kontakta:

Julia Bergholm,
E-post: julia.bergholm@gmail.com

Valter Rönnholm, VD Abomics
Tel.: 040 523 9110
E-post: valter.ronnholm@abomics.fi