14.5.2024
De flesta niondeklassare är inte utpräglade perfektionister, men måttligt oroade
Det finns fyra typer av perfektionistiska profiler som på olika sätt är relaterade till elevernas psykiska välmående. Det visar en ny studie bland niondeklassare som utförts av forskare vid Åbo Akademi och Östra Finlands universitet. Studien är den första som gjorts bland finlandssvenska högstadieelever och överensstämmer med resultat från tidigare studier av gymnasie- och universitetsstudenter.
Perfektionism kännetecknas av att en person sätter höga mål för sig själv och eftersträvar felfrihet, men också av oro över de egna prestationerna och missnöje med de egna resultaten. Perfektionism har därför både positiva och negativa aspekter. Hur ambitionen och oron fördelar sig varierar mellan olika individer.
Studien identifierar fyra olika profiler av perfektionism:
• måttligt oroade: relativt låga ambitioner och relativt höga bekymmer
• perfektionister: höga ambitioner och höga bekymmer
• ambitiösa: höga ambitioner och låga bekymmer
• icke-perfektionister: låga ambitioner och låga bekymmer.
Den mest frekvent förekommande profilen var den med måttlig oroade som kan sägas vara den som bäst representerar den typiska, finlandssvenska niondeklassaren.
Forskarna menar att det här är anmärkningsvärt eftersom den här profilen uppvisar högre nivå av emotionell trötthet och symtom på ångest och depression än profilerna icke-perfektionisterna och ambitiösa. Resultaten tyder på att det är särskilt viktigt att förstå hur elevernas självkritik och deras missnöje med sina prestationer är kopplade till sämre välbefinnande.
Studien visade att omkring 80% av eleverna hade kvar samma profil under hela läsåret. Resultaten visade också att profiler och övergång från en profil till en annan var kopplade till elevernas välbefinnande. Till exempel kan en övergång från måttligt oroade till perfektionister vara förknippad med högre nivåer av utmattning, medan en övergång från måttligt oroade till icke-perfektionister tvärtom var förknippad med lägre nivåer av depression och ångest.
Enligt forskarna kan man dra slutsatsen att prestationsoro och missnöje med prestationer ökar elevernas sårbarhet för känslomässiga påfrestningar. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som visar att perfektionism kan vara en riskfaktor för hälsa och välbefinnande. Under tonåren, när perfektionistiska tendenser håller på att utvecklas, är det därför viktigt att stödja en sund strävan efter prestationer. Det vore också viktigt att skapa en mindre tävlingsinriktad atmosfär där ungdomar kan lära sig av sina misstag och fokusera på lärande snarare än på betyg och prestationer.
Studien är en del av ett större longitudinellt forskningsprojekt ”Studentvälbefinnande och lärande i framtidens samhälle” vid Åbo Akademi. Omkring 500 finlandssvenska niondeklassare besvarade frågeformulären två gånger under läsåret 2019–2020.
Artikeln utfördes som ett samarbete mellan forskare vid Åbo Akademi och Östra Finlands universitet och är en del av Anna Kuusis doktorsavhandling.
Fullständig version: Kuusi, A., Tuominen, H., Widlund, A., Korhonen, J., & Niemivirta, M. (2024). Lower secondary students’ perfectionistic profiles: Stability, transitions, and connections with well-being. Learning and Individual Differences, 110, 102419. https://doi.org/10.1016/j.lindif.2024.102419