4.11.2024
De för studenternas talan där besluten fattas
Visste du att också studerande sitter med i utskott, utvecklingsgrupper och beslutsorgan på Åbo Akademi? De deltar aktivt i universitetets utveckling och för fram studenternas perspektiv. ”När studenter får vara med och påverka gör vi Åbo Akademi till ett bättre och mer attraktivt universitet”, säger Elli Männikkö.
– Det är jätteviktigt att studerande hörs. Det är vi som lever vardagen på universitetet och som påverkas av besluten, säger Viktoria Björn.
Viktoria, Elli Männikkö och Marcus Kopra studerar vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi (HHÅA) och är alla aktiva i olika förtroendeuppdrag både inom Åbo Akademis studentkår och inom ämnesföreningen Merkantila Klubben. I de rollerna har de möjlighet att delta som studentrepresentanter i en rad organ och arbetsgrupper inom fakulteten och HHÅA, och föra fram studenternas åsikter.
– Det är jätteintressanta uppgifter. Jag är fortfarande i början på min studieresa, jag studerar andra året, men det är väldigt intressant att se hur beslut fattas inom universitetet, höra vad som pågår och vara med och påverka. Jag hoppas att jag kan fortsätta länge till, säger Viktoria.
– Jag upplever att personalen är genuint intresserad av vad vi studenter har att säga. Jag har alltid känt mig som en fullvärdig medlem av gruppen, aldrig ”bara” som en studentrepresentant. Det allra bästa med arbetet är när vi ser att de beslut vi har varit med om att påverka också genomförs, säger Marcus, som studerar fjärde året.
Ett arv från 60-talet
Finländska studenters möjlighet att påverka universitetens verksamhet är ganska unik i internationell jämförelse. I många andra länder är studenternas roll ofta begränsad till rådgivande funktioner. I Finland sitter studerande med i olika styrande organ, som universitetets styrelse och fakultetsråd, vilket ger dem en direkt kanal för att påverka viktiga frågor.
Den starka studentrepresentationen i Finland har sina rötter i 1960-talets studentprotester, särskilt ockupationen av Gamla studenthuset i Helsingfors den 25 november 1968 där ockupanterna bland annat krävde en demokratisering av universitetets förvaltning.
Protesten var en del av en bredare europeisk studentrörelse som kämpade för reformer inom högre utbildning.
Protesten i Gamla studenthuset förlöpte fredligt och har kommit att bli en viktig symbol i finsk studenthistoria. Den ledde till att studenterna fick större inflytande i universitetens beslutsprocesser. Förändringarna formaliserades senare i lag.
Långsiktigt engagemang
Beslutsprocesserna på universitetet tar ofta tid, och resultaten syns sällan direkt. Det kan dröja ett år innan nya beslut implementeras, och ibland hinner studentrepresentanterna avsluta sina studier innan de ser de verkliga effekterna av sina insatser. Arbetet är ändå meningsfullt, säger Marcus, Elli och Viktoria.
Ett exempel på ett långsiktigt projekt är planeringen av nybygget Astra som just nu växer fram på Biskopsgatan i Åbo. Studenterna involverades i planeringen av lokalerna redan innan byggstart.
– Diskussionerna om utrymmena inleddes 2021, och jag kom med 2022. Och även om jag själv antagligen aldrig kommer hinna studera i Astra, är det inspirerande att vara med och planera för framtiden, säger Elli som just inlett sitt sjätte studieår vid HHÅA.
Marcus berättar om en kurs på handelshögskolan som många studenter upplevde som dåligt strukturerad och alltför krävande.
– Vi tog upp det i handelshögskolans pedagogiska utvecklingsgrupp, och ett år senare hade kursens upplägg förnyats helt. Processen tog tid, och även om resultatet inte påverkade mig direkt eftersom jag inte går den kursen, kändes det ändå bra att vår påverkan gjorde skillnad, säger han.
– Jag ser det här arbetet som en investering för kommande generationer av studenter. Även om jag inte ser slutresultatet själv, gör mina kompisar kanske det, eller deras kompisar, säger Elli.
Nyckelroll i kvalitetssäkring
När Handelshögskolan vid Åbo Akademi för några år sedan ackrediterades av den internationella kvalitetsorganisationen AACSB hade studenterna en särskilt viktig roll.
Ackrediteringsprocessen, som pågick under flera år, förutsatte att handelshögskolan dels aktivt lyssnade på studenterna, dels att studenterna själva var aktivt involverade.
– Processen involverade flera generationer av studenter. Trots att många visste att ackrediteringen troligen skulle ske först efter deras examen, deltog de engagerat. Att vi tillsammans lyckades upprätthålla detta engagemang var otroligt fint, och avgörande för atmosfären här, säger Wilhelm Barner-Rasmussen, ämnesklusteransvarig för Handelshögskolan.
Elli deltog som studentrepresentant under utvärderingsprocessen och intervjuades av det internationella ackrediteringsteamet som besökte Åbo.
– Jag minns att granskarna var imponerade, nästan lite förbluffade, över hur stora möjligheter vi studenter har att påverka, och att det inte finns någon hierarki mellan oss och personalen, minns hon.
– AACSB-processen bekräftade för studenterna att deras röster värdesätts och att deras engagemang är en viktig del av universitetets kvalitetssäkring. Deras input är avgörande för utvecklingen av vår verksamhet, och jag är jätteglad över deras insats, särskilt med tanke på allt annat som konkurrerar om deras tid, säger Wille.
Ja, hur räcker tiden till egentligen?
– Ibland är mötena långa, men vi lär oss också värdefulla saker – om mötesteknik, lobbying, beslutsfattande och kommunikation. Det är superrelevant för arbetslivet, säger Marcus.
– Det tar självklart tid, och det är viktigt att tänka på balansen i studievardagen. Men uppgifterna är inte svåra. Det räcker att du vill vara med och påverka och vågar öppna munnen, säger Viktoria.