8.9.2022
Vad har nationalekonomisk forskning med hälsa att göra? Ganska mycket. Med hjälp av siffror och statistik kan forskarna plocka fram mönster och trender som pekar ut exempelvis var vår arbetsmarknad haltar. Just nu jobbar forskare vid Åbo Akademi med att ta reda på hurdana arbetsmarknadseffekter psykisk ohälsa och medicinering av sjukdomar kan ha.
Vad är hönan och vad är ägget, frågar Edvard Johansson, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi. Är det psykisk ohälsa som ibland kan leda till att man blir utan arbete, eller är det typiska att man på grund av arbetslöshet börjar må dåligt? Frågor som de här är vad nationalekonomer som forskar i hälsoekonomi gärna tittar närmare på.
– I dag finns mycket evidensbaserade forskningsresultat som visar ett samband mellan psykisk ohälsa och arbetslöshet. Sambandet är ofta att den som inte mår riktigt bra lättare drabbas av arbetslöshet, men naturligtvis kan det gå andra vägen också så att arbetslöshet leder till psykisk ohälsa, säger Johansson.
Men hur får man reda på det här? Forskningsunderlaget för nationalekonomer är ofta siffror och statistik som tas direkt ur myndigheternas offentliga, anonymiserade register. Tack vare registren kan forskarna få tillgång till data som innefattar exempelvis hela befolkningen, alla företag i landet eller alla som fått en viss diagnos. Det här gör att resultaten är mycket trovärdiga, med mindre risk för ofullständighet och minnesfel hos respondenter. Att alla nordiska länder har i stort sett motsvarande register för offentliga uppgifter gör att forskningen i våra länder tagit ett rejält kliv framåt under det senaste decenniet och att resultaten har högt internationellt anseende.
–Vi samarbetar mycket med andra universitet och fokuserar just nu på sambandet mellan hälsa och arbetsmarknad. Vi tittar till exempel på diagnoser för psykiska problem och om det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och risken att bli uppsagd i en massuppsägning. Löper de som har en diagnos större risk för att bli uppsagda, trots att det strider mot vad våra kollektivavtal säger? Hur står det i så fall till med systemen, och hur kan vi göra om dem? Vår forskning kan hjälpa arbetstagare med psykisk ohälsa att få mer stabila arbetskarriärer.
Johansson och hans forskarkollegor vill också ta reda på hur fördelningen av psykisk ohälsa fördelar sig mellan företag.
– Utgångspunkten är att man mår lika bra eller dåligt på alla nivåer eftersom det inte finns någon orsak att tro något annat, men är det så i verkligheten? Eller finns det exempelvis regioner i landet där man mår sämre inom företagen eller är det mer frekvent förekommande med psykisk ohälsa i exempelvis stora organisationer än i små, inom gamla företag eller i nystartade?
Tillsammans med sitt forskarteam gräver Johansson i den nationella statistiken för att få rätsida på flera arbetsmarknadsrelaterade frågor. Hur påverkar till exempel medicinering av sjukdomar arbetsmarknaden? Kan medicinering leda till en längre arbetskarriär eller ha andra följder?
– En annan intressant aspekt i vår forskning är företagande: vem som blir företagare respektive löntagare. Det finns nämligen vissa indikationer på att personer med aktivitets- och uppmärksamhetsstörningen ADHD är mera benägna att starta egna företag. Varför är det så? Vilka mekanismer ligger bakom, är det viljan att ta risker och hur påverkar medicinering den här benägenheten? Forskningsresultat på det här kan visa att en diagnos faktiskt också kan ha positiva effekter. Det finns många intressanta aspekter för vårt forskningsnätverk att ta fasta på i framtiden.
Åbo Akademi har fyra forskningsprofiler, varav Lösningar för hälsa är en. Profilen kombinerar en rad tvärvetenskapliga forskningsområden och arbetar med att utveckla lösningar för hälsan med slagordet ”from molecule to mind”, alltså från molekyl- och cellnivå till psykiskt välmående.
Klicka här för att läsa mera om forskningsprofilen och hur du kan bidra.