12.5.2022
Doktorsavhandling i psykologi
PsM Elisabeth Nordenswans doktorsavhandling i psykologi framläggs till offentlig granskning vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.
Avhandlingen heter The Interplay between Maternal Executive Functioning and Psychological Risk Factors in the Context of Early Caregiving Behavior – Findings from the FinnBrain Birth Cohort Study.
Disputationen äger rum lördagen den 21 maj 2022 kl. 12. i auditorium Armfelt, Arken, Fabriksgatan 2, samt via videolänk. Opponent är Associate Professor Helena Rutherford, Yale School of Medicine, USA och kustos är äldre universitetslektor Mira Karrasch, Åbo Akademi.
Sammanfattning
Trots att exekutiva funktioner påverkar människans välmående och fungerande inom många livsområden, vet vi fortfarande väldigt lite om vilken roll exekutiva funktioner spelar i föräldraskap. Exekutiva funktioner omfattar individens förmåga till målinriktat och flexibelt fungerande. Tidigt föräldraskap och växelverkan lägger grunden till barns psykologiska utveckling. Psykolog Elisabeth Nordenswan undersökte i sin doktorsavhandling sambandet mellan mödrars exekutiva funktioner och deras emotionella växelverkan med sina småbarn, samt betydelsen av psykologiska riskfaktorer för detta samband. Studien är en del av den mer omfattande FinnBrain födelsekohortstudien, som undersöker hur miljön och genetiska faktorer tillsammans påverkar barns hjärnutveckling.
Resultaten i Nordenswans avhandling visar på att mödrars exekutiva funktioner var relaterade till deras emotionella växelverkan med sina barn. Vidare skyddade en god exekutiv kapacitet mödrarnas förmåga till emotionell växelverkan då mödrarna hade svårigheter med att känna igen och beskriva sina känslor. Undersökningen visade även på att mödrars höga stressnivåer var relaterade till lägre exekutiva funktioner, då det förekom flera olika stressande faktorer.
I avhandlingen undersöktes 137 mödrar, som hade 2,5-åriga barn. Mödrarnas exekutiva funktioner mättes med datoriserade psykologiska test. Vidare deltog mödrarna med sina barn i en lekstund, under vilken deras emotionella växelverkan bedömdes. Med frågeformulär kartlades även stressorer som är relaterade till exekutiva funktioner och föräldraskap (depressions- och ångestsymtom, sömnstörningar, parförhållandets kvalitet), samt mödrarnas alexitymiska drag. Med alexitymiska drag avses svårigheter att känna igen och benämna känslor samt ett lågt intresse för emotionella upplevelser.
Baserat på resultaten har exekutiva funktioner en liten men relevant inverkan på mödrars emotionella växelverkan med småbarn. Småbarn undersöker världen aktivt och uttrycker ofta kraftigt sina känslor och behov, och de behöver därför stödjande och reglerande växelverkan. En bättre exekutiv kapacitet stöder mödrars förmåga att uppmärksamma och strukturera barnets initiativ och miljö, samt att reglera sina egna reaktioner så att barnets behov kan beaktas. Därmed skulle det vara viktigt att beakta även betydelsen av mödrars exekutiva funktioner då man strävar efter att stödja växelverkan mellan mödrar och barn.
Resultaten visade vidare på att högre nivåer av alexitymi var relaterade till en växelverkansstil som erbjöd ett svagare stöd till barnens psykologiska utveckling, men detta samband återfanns endast bland mödrar med lägre exekutiva funktioner. En bättre exekutiv kapacitet verkar alltså skydda mödrars förmåga till emotionell växelverkan oberoende av mödrarnas alexitymiska drag.
Nordenswan undersökte även sambandet mellan mödrars stress och exekutiva funktioner. Enskilda stressorer var inte relaterade till en lägre exekutiv kapacitet. Mödrar med småbarn behöver alltså inte oroa sig för att enskilda belastningsfaktorer skulle påverka deras exekutiva funktioner, eller påverka deras förmåga att använda sin exekutiva kapacitet under växelverkan med småbarn. Resultaten visade samtidigt på att mödrar som upplevde höga stressnivåer inom flera olika områden samtidigt hade lägre exekutiva funktioner. Eftersom tidigare forskning har visat att höga stressnivåer kan försvaga exekutiva funktioner, och då sambandet mellan exekutiva funktioner och emotionell växelverkan har funnits vara betydligt starkare bland kraftigt stressade mödrar än bland mödrarna i denna studie, verkar det vara speciellt viktigt att uppmärksamma inverkan av exekutiva funktioner på föräldraskap bland kraftigt stressade mödrar. Inom småbarnsfamiljers tjänster skulle det vara av största vikt att erbjuda hjälp åt familjer som upplever förhöjda stressnivåer inom flera olika livsområden. Genom att lindra familjens stressbörda kan man värna om föräldrarnas förmåga att använda sig av sina exekutiva funktioner i sitt föräldraskap.
Trots att avhandlingens resultat bör bekräftas med mer omfattande fortsatta studier inom mer representativa sampel så visar de att exekutiva funktioner är en faktor som formar föräldraskap. I framtiden är det viktigt att undersöka hur pappors exekutiva funktioner reflekteras i deras emotionella växelverkan, samt hurdan roll föräldrars exekutiva funktioner spelar under barnets olika utvecklingsfaser.
Elisabeth Nordenswan är född 1985 i Esbo. Hon kan vid behov nås per telefon 040 723 1075 eller e-post elisabeth.nordenswan@abo.fi.
Avhandlingen kan läsas i Åbo Akademis publikationsarkiv Doria.
Klicka här för pressbild på disputanden.
Anvisningar för att följa med disputationen på distans
För att följa med disputationen behövs programvaran Zoom eller webbläsaren Google Chrome. Du behöver inte skapa ett Zoom-konto för att kunna följa med disputationen. Om du installerar appen deltar du genom att klicka på möteslänken varefter du bör tillåta att länken öppnas i Zoom-appen.
I slutet av tillställningen är det möjligt att ställa frågor. Har du en fråga kan du visa det genom funktionen ”Raise Hand”. Förbered dig gärna genom att ha en mikrofon installerad på din dator eller genom att ha frågan färdigt formulerad i ett textdokument på datorn därifrån du sedan kopierar in den i Zooms chattfunktion då du får tillstånd att ställa din fråga.