29.4.2019
Doktorsavhandling om arbetsminnet
M.A. Karolina Lukasiks doktorsavhandling i psykologi framläggs till offentlig granskning måndag 6.5.2019 vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.
Avhandlingen heter Studies in Working Memory: Reliability of Measurement, Psychological Correlates, and Malleability to Brain Stimulation.
Arbetsminnet syftar på det temporära minnessystemet som möjliggör bevarandet och hanteringen av aktuell, relevant information. Arbetsminnet är en nyckelkomponent i mänsklig kognition och är associerad med flera andra förmågor och prestationer, såsom allmän intelligens, språkinlärning, känslomässig kontroll och akademisk prestation. Den föreliggande avhandlingen behandlade tre frågor om arbetsminnet: 1) reliabiliteten av arbetsminnesmått, 2) sambanden mellan arbetsminnesprestation och valda psykologiska faktorer, och 3) formbarhet genom hjärnstimulering.
Med hjälp av data från laboratorieundersökningar utvärderades retest-reliabiliteten på vanliga arbetsminnes- och andra exekutiva uppgifter. Uppgifternas reliabilitet har fått ringa uppmärksamhet inom forskningen, trots att den är kritisk med tanke på användningen av dessa mått. Den andra frågan utreddes med ett stort onlinesampel av vuxna i tre olika studier där sambanden mellan arbetsminnet och valda psykologiska faktorer (personlighetsdrag, psykologiskt välbefinnande, och tvåspråkighet) analyserades. För den tredje frågan undersöktes hur verbala arbetsminnesprestationer påverkas av transkraniell elektrisk stimulering (tDCS) av undre halvan av vänstra pannloben, ett hjärnområde som är relaterad till arbetsminnet.
Reliabilitetsanalyserna tydde på stor variation i retest-reliabilitet bland exekutiva uppgifter, med högsta retest-reliabilitet hos arbetsminnesuppgifterna. I onlinestudien mättes arbetsminnet med faktorbaserade summavariabler (verbalt arbetsminne, visuospatialt arbetsminne och uppdatering av arbetsminnets innehåll). Man fann endast svaga samband mellan de psykologiska faktorerna och arbetsminnesprestationer. Personlighetsdragen samvetsgrannhet och öppenhet hade små, men statistiskt signifikanta negativa samband med uppdatering av arbetsminnet. När det gäller stress och ångest observerades endast en tendens till ett negativt samband mellan övergående ångest och arbetsminnesprestationer. Gällande språklig bakgrund presterade sent tvåspråkiga personer bättre än tidiga tvåspråkiga och enspråkiga på uppdatering. Däremot observerades inga samband mellan prestationerna på arbetsminnesuppgifter och centrala drag i individuell tvåspråkig erfarenhet inom de tvåspråkiga grupperna. I tDCS-studien observerades inga signifikanta effekter av hjärnstimulering på arbetsminnesprestationer.
Sammanfattningsvis visar arbetsminnesmått (men inte vissa andra exekutiva mått) mestadels rimlig reliabilitet, vilket stöder deras fortsatta användning. I detta icke-kliniska sampel av vuxna verkar arbetsminnesprestationerna vara ganska robusta mot mätfel, normal inter-individuell variation i vissa relevanta psykologiska faktorer, och excitatorisk hjärnstimulering med tDCS.
Karolina Lukasik disputerar måndagen den 6 maj 2019 kl. 12 i auditorium Ringbom Axelia, Biskopsgatan 8, Åbo. Opponent är professor Teresa Bajo, University of Granada, Spanien och kustos är Anna Soveri, Åbo universitet.
Karolina Lukasik är född 29.5.1991 i Krakow, Polen. Hon avlade studentexamen 2009 vid Public High School no 5 i Krakow, Polen och B.A.-examen 2013 samt M.A.-examen 2014 vid Jagiellonian University i Krakow, Polen.
Karolina Lukasik kan vid behov nås per telefon 041 721 6603 eller e-post karolina.lukasik@abo.fi.
Avhandlingen finns elektroniskt i Doria:
www.doria.fi/handle/10024/168485?locale=lsv.
Klicka på bilden för att få fram en tryckduglig version.
Bilden får fritt användas av medierna.