5.6.2024
Doktorsavhandling om C.S. Lewis relation till filosofisk idealism
TM Lilian Lindéns doktorsavhandling i systematisk teologi framläggs till offentlig granskning vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.
Avhandlingen har titeln C.S. Lewis and Idealism.
Disputationen äger rum fredagen den 14 juni 2024 kl. 13 i Auditorium Armfelt, Arken, Fabriksgatan 2, Åbo. Opponent är professor Jason Lepojärvi, George Fox University, Oregon, USA och kustos är professor Pamela Slotte Russo, Åbo Akademi. Disputationen kan följas via videolänk.
Sammanfattning:
Avhandlingen syftar till att undersöka vilken inverkan den filosofiska idealismen i dess olika former hade på C.S. Lewis (1898–1963), främst innan men också efter att han blev en kristen. Tre huvudfrågor är i fokus: vilka filosofiska idealismer Lewis anslöt sig till innan han blev en kristen, hur George Berkeleys subjektiva idealism påverkade honom samt vilken inverkan Owen Barfield hade på Lewis när det gällde att övergå från realism till idealism.
En utgångspunkt är att den absoluta idealism som Lewis först anslöt sig till bör ses som mer lik realismen än den solipsistiska filosofi som Lewis utvecklade efter att han tagit intryck av Berkeley. Denna förståelse möjliggör en mer precis datering både av när Lewis blev en absolut idealist, vilket var tidigare än man i forskningen antagit, och när han övergick till nästa fas, vilket var senare än man ansett.
Efter att Lewis studerat Berkeley 1924 blev han imponerad, men två frågor förblev obesvarade. Frågorna gällde huruvida naturen och andra jag existerade oberoende av det egna jaget. Lewis besvarade dem själv i en skrift från 1928, kallad ”Summa”. Från Berkeley fick Lewis också en vision av en allsmäktig Ande som han utvecklade. Anden hade inte skapat en gång för alla, långt tillbaka i historien, utan skapar i stället allt i en enda, samtidig och kontinuerlig handling. Examinanden föreslår att Lewis höll fast vid denna vision hela sitt liv, och därför uttryckte han tacksamhet till Berkeley också som kristen.
Analysen av breven mellan Barfield och Lewis ledde till en ny syn på när debatten kallad ”the Great War” började, vilket var senare än tidigare forskning antagit, och varför den började, vilket var när Barfield fördjupade sig i antroposofin och utvecklade en ockult syn på hur man kan få kunskap. Analysen ledde också till en ny syn på varför debatten slutade, vilket var dels pga. Lewis frustration över Barfields missförstånd, dels den motvilja Lewis kände för Barfields djupdykning i de mer ockulta aspekterna av antroposofin.
Som en ny syn framförs också att Lewis fick av Rudolf Steiner vad han gav Barfield erkännande för, det mest kända argumentet mot naturalism som Lewis använde bl.a. i boken Miracles (1947). Evidens för detta finns bland annat i ett privat brev där Lewis nämner Steiner med uppskattning. Argumentet gjorde att Lewis kunde lämna realismen för idealismen, dvs. han lämnade uppfattningen att materia är den mest grundläggande verkligheten för en uppfattning där Anden är det mest verkliga som finns. Detta banade väg, först för Berkeley och senare, för kristendomen.
Lilian Lindén kan vid behov nås per e-post lilian.linden@gmail.com.
Avhandlingen kan läsas i Åbo Akademis publikationsarkiv Doria.
Klicka här för pressbild på disputanden.
Anvisningar för att följa med disputationen på distans:
För att följa med disputationen behövs programvaran Zoom eller webbläsaren Google Chrome. Du behöver inte skapa ett Zoom-konto för att kunna följa med disputationen. Om du installerar appen deltar du genom att klicka på möteslänken varefter du bör tillåta att länken öppnas i Zoom-appen.