12.3.2018

PRESSMEDDELANDE
12.2.2018
Åbo Akademi
Disputation

Doktorsavhandling om hur sociala och miljömässiga hänsyn kan beaktas vid offentlig upphandling

ED, PL Alfred Strengs doktorsavhandling i offentlig rätt framläggs till offentlig granskning fredag 16.3.2018 vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Beaktande av sociala och miljömässiga hänsyn vid offentlig upphandling.

Den mest centrala frågeställningen i forskningen är: På vilka sätt kan beaktandet av sociala och miljöhänsyn vid upphandlingen av varor och tjänster ske enligt gällande lagstiftning? Denna forskning finns huvudsakligen inom det offentligrättsliga området men går även i viss mån in på det privaträttsliga området då upphandlingsavtalets innehåll och vad som kunde inkluderas i avtalet också behandlas. Här används exempel från andra länder, framförallt Sverige, för att belysa de frågor som analyseras.

Fastän det varit möjligt för de upphandlande myndigheterna och enheterna att ställa kriterier i anbudsförfrågan som specifikt belönar miljöhänsyn och sociala hänsyn, så har det visat sig att bland annat användningen av miljökriterier som en del av urvalskriteriet totalekonomiskt mest fördelaktigt inte utgjort någon garanti för att de upp­handlande myndigheterna eller enheterna ska ha framgång med att implementera de miljövänliga alternativen eller med att belöna miljövänligheten i de olika anbuden på ett jämlikt sätt. Den utmaning som upphandlaren står inför är att miljökraven ska bidra till att minska ett miljöproblem eller till mindre miljöbelastning, men kraven ska samtidigt inte vara så långtgående att de bidrar till att minska antalet anbud och begränsar möjligheterna till en bra affär.

Kon­trakts­tilldelningen bör göras på grundval av objektiva kriterier som säkerställer att princi­perna om öppenhet, icke-diskriminering och likabehandling iakttas, vilket 3 § UpphL förutsätter. Kriterierna bör garantera att anbud bedöms i verklig konkurrens med varandra även om upphandlande myndigheter kräver hög kvalitet som är optimalt lämpad för deras behov, till exempel om de valda tilldelningskriterierna omfattar faktorer som är kopplade till produktions­pro­cessen. Upphandlande myndigheter bör enligt 93 § UpphL som tilldel­nings­kriterium välja det ekonomiskt sett mest fördelaktiga anbudet, d.v.s. det anbud som har det lägsta priset, är kostnadsmässigt mest fördelaktigt eller har det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Vid kriteriet det lägsta priset har de upphandlande myndigheterna frihet att bestämma lämpliga kvalitets­normer genom att använda tekniska specifikationer eller villkor för fullgörande av kon­traktet.

Ett problem som anknyter till de specifikt sociala kriterierna är att dessa i hu­vud­sak gäller själva tillverkningsprocessen. De kan sålunda inte bedömas enbart med hjälp av slutprodukten och de är svåra att kontrollera vid en globaliserad produktion med komplexa leveranskedjor. Ett problem med miljömässiga hänsyn i upphandlingar kan vara att definiera de tekniska specifikationerna. Svårigheten rör sig här om att göra anbudsbegäran på så sätt att det miljövänliga kan poängsättas på ett sätt som beaktar de olika anbudsgivarna på ett jämlikt sätt. Det kan vara svårt för den upphandlande myndigheten eller enheten att utan sakkännedom definiera sådana kriterier som beaktar praxis i branschen eller nivån på den tekniska utvecklingen.

Ett sätt mot mera hållbara och miljövänliga upphandlingar är här att poängsätta livscykelkostnaderna för upphandlingen. Konkreta förfaringssätt som upphandlande myndigheter kunde fokusera på är att 1) vidareutveckla olika metoder för kontroll och uppföljning av att sociala och miljö­krav efterlevs, 2) utvärdera de effekter sociala och miljökrav har på marknaden på lång sikt, 3) utveckla modeller för upphandling som både möjliggör användning av mer avance­rade krav och ger leverantörer möjlighet att uppfylla kraven och 4) uppmuntra till innovativa lösningar och samtidigt till förändrat beteende hos leveran­törer och beställare.

Alfred Streng disputerar fredagen den 16 mars 2018 kl. 13 i auditorium Ringbom, Axelia, Biskopsgatan 8, Åbo. Opponent är professor Lasse Lehtonen, Helsingfors universitet och kustos är professor Markku Suksi, Åbo Akademi.

Johan Alfred Håkansson Streng är född 14.3.1974 i Åbo. Han avlade studentexamen 1993 vid Vasa övningsskola, politices magisterexamen vid Åbo Akademi, 2000, ekonomie magisterexamen vid Vasa universitet, 2003, politices licentiatexamen (socialpolitik) vid Åbo Akademi, 2004, ekonomie licentiatexamen (handelsrätt) vid Vasa universitet, 2004 och ekonomie doktorsexamen (handelsrätt) vid Vasa universitet, 2007.

Alfred Streng kan vid behov nås per telefon 040 594 4104 eller e-post alfred.streng@abo.fi.

Avhandlingen finns elektroniskt i Doria:
http://www.doria.fi/handle/10024/149510?locale=lsv

Klicka på bilden för att få fram en tryckduglig version.
Bilden får fritt användas av medierna.

Med vänliga ÅA-hälsningar,
Mia Henriksson
Informatör