4.10.2019
Doktorsavhandling om naturen som hälsofrämjande resurs
PM Ghita Bodmans doktorsavhandling i socialpolitik framläggs till offentlig granskning fredag 11.10.2019 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.
Avhandlingen heter Leva ett med naturen – ”Dammråttor kan man ju ge namn åt om man vill”.
Vägar till välmående och livskvalitet är många, men grunden till de olika vägarna sätts i barndomen. Vägvalet till ett bättre mående i medelåldern påverkas av arvet med historia och traditioner som har upplevts positiva i barndomen. Även sociala relationer är viktiga i vägvalet. Dessa ger en känsla av trygghet och tillhörighet. Platsen där man tillbringar sin barndom har en betydande inverkan på var man som vuxen hittar de ställen där man kan ladda sina batterier. Genom att hitta platser och aktiviteter i naturen som har en hälsofrämjande inverkan, kan man också använda sig av den återhämtande effekten i sitt dagliga liv.
För att upprätthålla sitt mående har människan sedan urminnes tider använt sig av naturen. I något skede har detta glömts bort, speciellt då trenden att flytta till tätorter och städer kom. I en global, digitaliserad vardag gäller det att hinna med allt mera. I det ekorrhjulet har naturen fått större betydelse igen för att människan ska kunna upprätthålla sitt välmående.
Avhandlingen visar på att upplevelser i barndomen är viktiga för hur man kommer att hantera stress som vuxen. Det betyder att satsningar på positiva händelser under den tiden kan ge förebyggande resurser hos individen.
Avhandlingen visar även på betydelsen av landsbygden då det gäller att hantera stress. Att flytta från en tätbefolkad ensamhet till en glesbygd med närvaro ger livskvalitet. Även ett enklare liv med färre moderna impulser i en modernare version av ursprunget ger livskvalitet.
Många använder naturen för att utöva olika aktiviteter, till exempel skidåkning, vandring, trädgårdsodling, fiske och jakt. Det är för många en naturlig del av deras vardag. Nyttan med avhandlingen är att ge allmänheten en större säkerhet att använda naturen som en hälsofrämjande resurs. Det är inte bara ett antagande att naturen har en positiv effekt på hur man mår, det finns forskning som visar att naturen inverkar på hur man mår.
Hur de olika aktiviteterna som utspelas i landsbygdens närliggande natur fungerar som friskfaktorer för befolkningen och betydelsen av dem, kunde fördjupas med ytterligare forskning. Landsbygdens betydelse som en förebyggande miljö för välbefinnande kunde bättre tas tillvara.
Ghita Bodman disputerar fredagen den 11 oktober 2019 kl. 12 i Akademisalen, Academill, Strandgatan 2, Vasa.Opponent är professor emeritus Bengt Lindström, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Norge, och kustos är docent Fredrica Nyqvist, Åbo Akademi.
Ghita Bodman är född 5.5.1970 i Korsholm. Hon avlade studentexamen 1989 vid Korsholms gymnasium och PM-examen 2011 vid Åbo Akademi.
Ghita Bodman kan vid behov nås per telefon 0500 521 068 eller e-post ghita.bodman@abo.fi.
Avhandlingen finns elektroniskt i Doria:
https://www.doria.fi/handle/10024/171323?locale=lsv.
Klicka på bilden för att få fram en tryckduglig version.
Bilden får fritt användas av medierna.