28.5.2020
Doktorsavhandling om ögonvittnesmål
FM Thomas Nymans doktorsavhandling i psykologi framläggs till offentlig granskning onsdag 3.6.2020 vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.
Avhandlingen heter Witnessing an Unfamiliar Person: The Effects of Distance, Lighting, Age, Line-up Type, and Line-up Position on Eyewitness Accuracy.
En ny avhandling från Åbo Akademi, som inkluderar fyra experimentella studier, påvisar att korrekta ögonvittnesmål begränsas av distans (d.v.s. hur långt det var till gärningspersonen), belysningsförhållanden (d.v.s. hur ljust det var), ögonvittnesålder, samt utredningsmetoden (d.v.s. proceduren som använts för att förhöra ett ögonvittne).
Baserat på 7551 ögonvittnesmål fann vi att sannolikheten att göra en korrekt identifiering var runt 50 procent vid 5 meter och efter 40 meter var korrekta identifieringar mycket osannolika. Vid 100 meter låg sannolikheten på chansnivå (d.v.s. likställt med att blint gissa). Det var också tydligt att små barn och äldre vuxna gjorde mera felaktiga identifieringar jämfört med unga vuxna. Genom att undersöka både distans och ljus samtidigt fann vi dessutom att under månskensförhållanden (d.v.s. svag belysning) låg sannolikheten att göra en korrekt identifiering på chansnivå redan vid 20 meter.
När vi undersökte en utredningsmetod (som används av polisen) där bilder på gärningspersonen och oskyldiga personer presenteras en efter en, fann vi att små barn och äldre vuxna uppvisade en tendens att välja den första bilden som presenterades. Det här innebär att små barn och äldre vuxna har en ökad sannolikhet att göra felaktiga identifieringar ifall denna utredningsmetod används. Slutligen fann vi att då ögonvittnen ombads bedöma gärningspersonens kön, ålder, längd och vikt, så gjorde de stora misstag som dessutom blev allt grövre med ökad distans. Exempelvis, på 5 meters avstånd bedömde vissa ögonvittnen gärningspersonens ålder fel med mera än 10 år och sådana felaktiga bedömningar fördubblades mellan 5 och 110 meter.
Avhandlingen inkluderar världens hittills största ögonvittnesexperiment där levande individer presenterats. Resultaten är därför av stor vikt för forskningsfältet och kan ha stor betydelse för rättsfall där ögonvittnesmål ingår.
Thomas Nyman disputerar vid Åbo Akademi onsdagen den 3 juni 2020 kl. 13. Opponent är professor Colin Tredoux, University of Cape Town, Kapstaden Sydafrika, och kustos är professor Pekka Santtila, New York University, Shanghai, Kina.
På grund av rådande omständigheter kan disputationen inte följas på plats och ställe, utan på distans via adressen: https://aboakademi.zoom.us/j/68728079505. (Se nedan för praktiska anvisningar.)
Thomas Jonathan Nyman är född 1.8.1984 i Åbo. Han avlade studentexamen 2003 vid Kimitoöns gymnasium, kandidatexamen i filosofi 2010 och magisterexamen i filosofi 2011 vid Åbo Akademi, samt magisterexamen i psykologi 2015 vid Åbo Akademi.
Thomas Nyman kan vid behov nås per e-post thomas.nyman@abo.fi eller tn1175@nyu.edu.
Avhandlingen finns elektroniskt i Doria: https://www.doria.fi/handle/10024/177366?locale=lsv.
Klicka på bilden för att få fram en tryckduglig version.
Bilden får fritt användas av medierna.
Praktiska anvisningar för att följa med disputationen på distans
För att följa med disputationen behövs programvaran Zoom eller webbläsaren Google Chrome. Du behöver inte skapa ett Zoom-konto för att kunna följa med disputationen. Om du installerar appen deltar du genom att klicka på möteslänken varefter du bör tillåta att länken öppnas i Zoom-appen.
Under disputationen bör åhörarna inte slå på sin mikrofon eller video (av sig själva).
I slutet av tillställningen är det möjligt att ställa frågor. Har du en fråga kan du visa det genom funktionen ”Raise Hand”. Förbered dig gärna genom att ha en mikrofon installerad på din dator eller genom att ha frågan färdigt formulerad i ett textdokument på datorn därifrån du sedan kopierar in den i Zooms chattfunktion.
Frågor om åhörarnas ev. tekniska problem bör inte ställas via Zooms chatt.