25.9.2020
Spelproblem behöver motas i grind
Brukar du lämna in en rad Lotto ibland, eller händer det sig att du spelar lite på penningautomaten i mataffären? Ingen fara, det gör många av oss. Men det finns de som utvecklar ett problem kopplat till penningspel, där konsekvenserna sträcker sig också utanför själva spelandet och påverkar livet och ens sociala relationer.
Det vet Johanna Nordmyr som disputerar i vårdvetenskap vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi med avhandlingen Problem gambling in a Nordic context – Moving from social factors to a psychosocial perspective.
― En väldigt viktig poäng med mitt arbete har varit att belysa det psykosociala perspektivet kring spelproblem och fundera över hur man kan ta forskningen vidare, säger Nordmyr.
I sin avhandling kartlägger hon systematiskt nordisk forskning kring spel om pengar för att dels belysa mindre utforskade teman och målgrupper, dels visa vilka forskningsmetoder som tillämpats i mindre omfattning.
Avhandlingens andra del fokuserar på sociala och framförallt psykosociala faktorer, det vill säga upplevelser kopplade till en persons sociala relationer och nätverk. I en enkätstudie påvisade Nordmyr att spelproblem bland finländare är kopplat till upplevelser av ensamhet och lägre nivå av tillit till personer i ens grannskap. Nordmyr har även utfört en systematisk översiktsstudie som rör psykosociala riskfaktorer för penningspel och spelproblem i en nordisk kontext. I och med den här kartläggningen kunde Nordmyr konstatera att resultaten i nordiska studier varierar.
― De psykosociala fenomen som fått mest uppmärksamhet i den nordiska spelforskningen är upplevd ensamhet och socialt stöd. I de studier där man hittat samband kvarstår dock frågor. Uppstår spelproblemen på grund av exempelvis ensamhet, eller är det tvärtom: är spelproblemen en bidragande orsak till ensamhet? Den begränsade nordiska forskningen där man kan identifiera orsakssamband visar på att psykosociala fenomen faktiskt kan utgöra riskfaktorer också, de utgör inte enbart negativa konsekvenser av spelproblem.
Nordmyr ser ett behov av fler intervjustudier med personer som tampas med spelproblem. Intervjuer tillåter informanterna att fritt berätta om hur de upplever att psykosociala faktorer har bidragit till problemen eller tvärtemot, kan understöda återhämtning från problematiken. Genom en sådan metod tror Nordmyr att man kan få mera kunskap om hur spelproblem tar form och utvecklas. Den här kunskapen är även viktig då man ska utforma personcentrerade stöd- och vårdtjänster för personer som upplever spelproblem.
Nordmyrs eget intresse för tematiken kring spelproblem väcktes i samband med magisteravhandlingen. Det, i kombination med en praktikplats vid en forskningsinstitution, gjorde att intresset för forskning väcktes på allvar. Det som i dag fångar hennes intresse är det preventiva arbetet kopplat till spelproblem.
―Kartläggningen i min avhandling visade att mer forskningsfokus kunde riktas mot olika former av förebyggande arbete, och mina forskningsresultat indikerar att vi behöver ta människans hela situation i beaktande i det arbetet. Sedan finns det också mycket som fortfarande ligger öppet för ny forskning, till exempel har spelproblem bland äldre personer fått mindre uppmärksamhet i nordisk forskning. Spelforskningen i dag har satt stort fokus på unga och unga vuxnas spelande eftersom förekomsten av spelproblem är vanligare bland unga.
Johanna Nordmyr disputerar 2.10 klockan 12.15-16. Hennes avhandling finns att läsa här: https://www.doria.fi/handle/10024/178000
Mera information:
Johanna Nordmyr
E-post: johanna.nordmyr@abo.fi