4.1.2023
Värdet av att fysiskt bevara brev, fotografier och dagböcker är inte nödvändigtvis uppenbart för den som är van att umgås med text och bild digitalt. Men när man ser mängden fysiska artefakter som finns i Edvard Westermarcks arkiv får man en känsla för värdet i det som kallas ”materialiteten”.
Edvard Westermarck som föddes 1862 och dog 1939 är en av de viktigaste personerna inom sociologi och antropologi, inte bara ur ett finlandssvenskt perspektiv utan även internationellt. Westermarck betonade vikten av fältarbetet och kunskaper i lokalbefolkningens språk. Själv lärde han sig både arabiska och berberspråk. En metod som är markant olik det som kallades ”armchair anthropology” (ungefär länstolsantropologi).
Flera av Westermarcks elever i socialantropologi fick internationellt rykte. Den mest kände är Bronislaw Malinowski, som utvecklade deltagande observationen i fältarbetet. Till Westermarcks kända finländska elever hör Rafael Karsten, Hilma Granqvist och Gunnar Landtman.
Westermarcks kvarlämnade brevväxling, fotografier från fältarbeten och dagböcker bevaras på Edvard Westermarcks arkiv på Åbo Akademi bibliotek.
Edvard Westermarcks arkiv med dess värdefulla samling blev upptagen på Unescos nationella världsminneslista förra året, efter ett år av att skriva formuleringar och annat jobb. Ambitionen nu är att promovera arkivet till den internationella världsminneslistan. Unesco är Förenta nationernas organisation för vetenskap, utbildning och kultur.
– Ansökan går genom olika kommittéer och man ska jobba väldigt hårt för den, för att sedan få fram ansökan till Unescos generalsamling där den då ska klubbas igenom för att få komma med på den internationella världsminneslistan. Men vi har ju förstås konkurrenter som tävlar om platsen, säger Eva Costiander-Huldén, servicechef och ledande informationsspecialist vid Åbo Akademis bibliotek.
Vad betyder det konkret om man blir en del av den internationella världsminneslistan?
– Det betyder framför allt synlighet. Det betyder inte att man får en massa pengar, dessvärre.
– På Unescos världsminnessidor på nätet kan man producera material för samlingen. Jag har också sett att saker som tagits upp på den internationella listan sedan producerat material för forskning och skolor.
– I Finland är till exempel skoltsamebyns arkiv i Enare uppe på den internationella listan. Det finns inte så många andra finländska namn på den listan, så det skulle vara en stor ära att få vara med.
Westermarck
Edvard Westermarck studerade vid Helsingfors universitet där han avlade en magisterexamen i filosofi. Sedan reste han till London där han arbetade på sin doktorsavhandling om äktenskap och samliv. Han doktorerade vid Helsingfors universitet 1889. Med sitt verk History of human marriage som publicerades 1891 fick han sitt internationella genombrott och blev tongivande forskare inom ämnet.
Genom en vän blev han rekryterad av det nygrundade London School of Economics som ville anställa honom som professor. Det ville även Helsingfors universitet som erbjöd honom posten som professor i praktisk filosofi. Tvisten löstes så att Westermarck blev professor på båda universiteten. Samtidigt var han verksam med fältarbeten i Marocko.
År 1918 kom Westermarck till det nygrundade Åbo Akademi där han blev professor i filosofi, en professur som han innehade fram till 1932. Nästan genast efter att han tillträtt blev han också Åbo Akademis första rektor. Rektorstjänsten höll han till 1921.
– Han delade sin tid mellan London, Åbo och Marocko. Vikarien för professuren i Åbo var Rolf Lagerborg. En av orsakerna till att Westermarcks karriär som rektor blev så kort var att han var så mycket borta.
– Det sägs att Edvard Westermarck dog i sviterna av ett astma-anfall han fick då han hörde att Tyskland anföll Polen och inledde andra världskriget.
Arkivet
I arkivet finns 7500 brev inbundna i 40 volymer (arkivmappar). Vad gäller bilder finns det 550 nitratnegativ och 600 papperskopior.
– Det finns foton på honom själv. Men det som är viktigt är att han fotograferat under sina fältarbeten. Man ser människor, byar, ritualer på bilderna, ibland poserar folk för fotografen, men lika ofta är det frågan om bilder där folk inte ser ut som att de vet att kameran är där.
Vad gäller brevväxlingen så innehåller den till exempel korrespondens mellan Westermarck och hans elever. Westermarck var radikal i början av sin karriär, men hans syn på kulturer var präglad av en darwinistisk evolutionistisk syn där man tänkte sig att kulturerna utvecklas åt ett visst håll, att de blir bättre och mera avancerade med tiden. Det som Westermarck studerade i Marocko var bland annat vad han uppfattade som ett medeltida Europa och han vill se från vilka premisser den europeiska kulturen avancerat. Den evolutionistiska teorin började redan tidigt under 1900 talets första hälft ses som förlegad och ersattes senare med andra teorier, till exempel den funktionalistiska, som eleven Bronisław Malinowski företrädde. (Funktionalismen, som gav upphov till behaviorismen inom psykologin, slutade vara aktuell kring 1950, -60-talet.)
– Det är sant att se hur resonemangen går i brevväxlingen mellan Malinowski och Westermarck. Man ser att vetenskapen går framåt. I senaste numret av Finsk tidskrift (5/2022) finns en mycket intressant artikel skriven av Åbo Akademiforskarna Olli Lagerspetz och Kirsti Suolinna, där de utgående från brevväxlingen redogör för det kontinuerliga idébytet mellan dem och det paradigmskifte som skedde då.
När man får se breven, skrivstilen där man ser skribentens rättelser, kanske temperament, ekonomi med pappret, fotografierna i det pappersformat som de framkallades, får man en känsla för den värld de hört till. En känsla som är mycket svårt att överföra digitalt, om det alls går.
– Vi kan ju inte digitalisera allt, men vi försöker välja ut sådant som är efterfrågat, säger Costiander-Huldén.
– Men det där värdefulla du pratar om är just materialiteten i artefakterna. Problemet är att sånt kräver utrymme och utrymme kostar. Men vad gäller Westermarcks efterlämnade material bevarar vi förstås allt.
En podd med intervju med Eva Costiander-Huldén om Edvard Westermarck och Edvard Westermarck-arkivet finns på www. abo.fi/forskaren
