Skriv här det du söker efter!

Aktuellt

Aktuellt

Elias Tillandz-priset år 2023 till cancerforskning och arkeologisk forskning

Elias Tillandz-priset utdelades i år till två förtjänstfulla forskningsprojekt: i det ena studerades cancercellers rörelsemekanismer och i det andra gjordes en ny analys av ett gravfynd från tidig medeltid. Priset överräcktes till forskarna torsdagen den 24 augusti 2023 i samband med BioCity-symposiet.

Tillandz-priset delas årligen ut till den bästa forskningsartikeln publicerad av forskare vid BioCity Turku – i år gick det till två jämnstarka artiklar. Prissumman är 12 000 euro, och priset finansieras till hälften av BioCity Turku och till hälften av Stiftelsen för Åbo Akademi. I år delades priset jämnt mellan två forskningsprojekt och vardera artikeln belönades med 6 000 euro.

BioCity Turkus tidigare vetenskapliga ledare professor emeritus Kalervo Väänänen och professor emeritus Eero Vuorio, har utsett prismottagarna på basis av förslag från hela forskarkåren. BioCity Turku är en gemensam organisation för Åbo universitet och Åbo Akademi, som stödjer och koordinerar biovetenskaplig forskning inom Åbo campusområde.

Elias Tillandz publikationspris är uppkallat efter Åbo Akademis professor Elias Tillandz (1640–1693). Tillandz hämtade med sig den empiriska vetenskapen till Åbo och publicerade den första egentliga vetenskapliga studien i staden.

Forskarna utredde mysteriet kring hur cancerceller styrs

I den ena prisbelönta artikeln analyserar forskarna cellrörelsens mekanismer och vävnadsstyvhetens inverkan på cellens position och rörelser. Forskningen bidrar med mera information om hur cancerceller sprider sig i vävnader och öppnar möjligheter för att stoppa eller styra deras spridning.

– Att enskilda celler rör sig från en plats till en annan i människans kropp är helt normalt. I forskarkretsar har den dominerande uppfattningen tidigare varit att olika celltyper föredrar att röra sig i vävnad med hög vävnadsstyvhet och att de förflyttar sig aktivt mot den. När jag var i USA på forskarutbyte märkte vi dock att vissa hjärncancerceller kan söka sig till mjukare miljöer på cellodlingsunderlaget, säger doktorand Aleksi Isomursu vid Åbo biovetenskapscenter.

Fyndet ledde till ett mångårigt internationellt forskningssamarbete, där man kartlade bakgrundsmekanismerna till cellernas speciella beteende. Det är viktigt att förstå hur vävnadsstyvheten inverkar på cellstyrningen eftersom den är en väsentlig del av de mekanismer som påverkar cellers rörelser i vävnader.

– I framtiden kan förståelsen för det här fenomenet även hjälpa oss att utveckla nya behandlingsformer, till exempel att förhindra att cancer sprider sig, säger forskardoktor Mathilde Mathieu vid Åbo biovetenskapscenter.

– Våra resultat har väckt mycket uppmärksamhet och intresse internationellt, och forskningsgrupper vid till exempel de tekniska universiteten i Virginia och Katalonien har redan skapat egna beräkningsmodeller, som stöder våra observationer. Det här är ett bra utgångsläge för fortsatt forskning och för att utreda hur diversiteten i olika cancertumörers och -typer påverkar enskilda cancercellers förmåga att söka sig till miljöer med olika vävnadsstyvhet, berättar K. Albin Johansson forskningsprofessorn Johanna Ivaska, som lett forskningen i Finland.

Aleksi Isomursus, Johanna Ivaskas och Mathilde Mathies forskningsobservationer kring cellstyrning svarar på många frågor som förbryllat forskare. Fotograf: Suvi Harvisalo /Åbo universitet

 

Den prisbelönta artikeln “Directed cell migration towards softer environments” har publicerats i tidningen Nature Materials i juli 2022.

Bekanta dig med forskningsartikeln: https://www.nature.com/articles/s41563-022-01294-2

Ny analys av arkeologiska gravfynd gav information om könsrollernas flexibilitet under tidig medeltid

I den andra prisbelönta artikeln utförde forskarna en ny analys av graven i Hattula Suontaka som upptäcktes för över 50 år sedan. Analysen resulterade i nya rön kring könsroller och icke-binära könsuttryck under tidig medeltid. I graven hittades föremål av vilka en del tolkats som maskulina och en del som feminina. Föremålen har tidigare ansetts höra till en gemensam grav för en kvinna och en man eller alternativt att det rör sej om en kvinnlig svärdsgrav.

Elina Salmela utvecklade en ny beräkningsmetod för arkeologisk DNA-data för analys av gravfynden i Suontaka. Fotograf: Suvi Harvisalo / Åbo Universitet

Den nya forskningen visade att endast en kropp har begravts i graven i Suontaka. Kroppen har varit klädd i en för tidsåldern typisk kvinnlig dräkt och vid vänster höft har hen haft ett skaftlöst svärd. Den arkeologiska DNA-analys som utfördes på kroppen visade att hen har haft könskromosomkombinationen XXY, som orsakar Klinefelters syndrom. Syndromet kan orsaka till exempel brösttillväxt, minskande muskelmassa eller barnlöshet hos personer som vid födseln har bedömts vara pojkar.

– Forskningens DNA-resultat baserar sig på en mycket begränsad mängd data, eftersom människolämningarna i graven hade väldigt lite DNA kvar. För undersökningen utvecklade vi en ny beräkningsmetod som passar för ett begränsat datasampel av den här typen. På basis av data är det troligt att Suontaka-individens DNA kunde ha varit XXY. Resultatet var en total överraskning, trots att enstaka XXY-individer har upptäckts i arkeologiska DNA-analyser redan tidigare, berättar forskardoktorn i genetik Elina Salmela.

 

Enligt Ulla Moilanen hjälper analysen av könsroller i historien oss att förstå sociala och kulturella förhållanden under olika tidsåldrar samt hur de har utvecklats och förändrats över tid. (Bild: Ulla Moilanen)
Enligt Ulla Moilanen hjälper analysen av könsroller i historien oss att förstå sociala och kulturella förhållanden under olika tidsåldrar samt hur de har utvecklats och förändrats över tid. Bild: Ulla Moilanen

 

– Vi kan inte veta hur personen har uppfattat sig själv eller identifierat sig, men det verkar som om de som begravt hen har associerat både maskulina och feminina attribut med personen. Eftersom graven är rikt och noggrant utrustad, berättar det att den avlidna har varit aktad och ansedd. På basis av detta är det relevant att fundera på vilka förväntningar som kopplats till kön och också ifrågasätta gamla binära uppfattningar kring tolkningen av gravföremål, säger forskardoktor Ulla Moilanen.

Den belönade artikeln “A Woman with a Sword? – Weapon Grave at Suontaka Vesitorninmäki, Finland” har publicerats i tidskriften European Journal of Archaeology i februari 2022.

> Bekanta dig med forskningsartikeln: https://www.cambridge.org/core/journals/european-journal-of-archaeology/article/woman-with-a-sword-weapon-grave-at-suontaka-vesitorninmaki-finland/33A89DB1D7E4900F017833D87C997D3D

> Läs mer om forskningen i webbpublikationen Kalmistopiiri (på finska): https://kalmistopiiri.fi/2021/07/16/hattulan-suontaan-miekkahauta-kertoo-varhaiskeskiajan-sukupuoliroolien-joustavuudesta/

> Elias Tillandz-priset: https://biocityturku.fi/elias-tillandz-prize/

Mer information
Aleksi Isomursu, tel. 040 588 0997, aleksi.isomursu@utu.fi
Johanna Ivaska, tel. 040 502 0812, joivaska@utu.fi
Ulla Moilanen, tel. 040 668 1312, ummoil@utu.fi
Elina Salmela, eltusa@utu.fi