22.8.2019
Elias Tillandz-priset gavs för artiklar om klimatneutralt biobränsle och precisionsmedicin mot cancer
Elias Tillandz-priset delas årligen ut till bästa vetenskapliga artikel vid BioCity Turku. I år delades priset mellan två artiklar som publicerats år 2018. I de prisbelönta artiklarna finner forskarna nya metoder för att göra precisionsmedicin effektivare mot cancer samt sätt att omvandla solens ljusenergi till kemisk energi för användning som bränsle i form av biovätgas.
Publikationspriset, som årligen ges en forskningsartikel publicerad vid organisationen BioCity Turku, har fått sitt namn efter Elias Tillandz (1640–1693), professor vid Akademien i Åbo. Tillandz införde de empiriska vetenskaperna i Finland och han publicerade den första vetenskapliga artikeln i Åbo.
Inom organisationen finns över hundra forskargrupper i vilka det sammanlagt ingår över tusen forskare och studerande vid Åbo Akademi och Åbo universitet. BioCity Turkus vetenskapliga råd väljer mottagarna av Tillandz-priset på förslag av forskarkåren. I priset ingår ett stipendium med stöd av Stiftelsen för Åbo Akademi. I samband med BioCity-symposiet 22.8.2019 delades priset ut för femtonde gången.
Genom att justera cancercellens bromspedal kan man höja effekten på precisionsmediciner
Cancerforskarna har generellt gett upp föreställningen om att det ska gå att hitta en behandling som biter på alla cancerformer. I stället försöker de för varje skild cancerform hitta precisionsmediciner som biter på just den formen. De flesta kliniska försök som utförts med precisionsmediciner har trots allt inte gett några betydande resultat vid behandling av cancer. Den största orsaken anses vara att cancercellerna har en förmåga att anpassa sig till behandlingarna och hitta sätt att undvika effekten av läkemedlen.
MD Otto Kauko undersökte i samarbete med forskare vid FIMM-institutet vid Helsingfors universitet om det finns en gemensam orsak till att precisionsmediciner förlorar sin verkan i cancerceller. Kauko skrev sin doktorsavhandling i professor Jukka Westermarcks forskningsgrupp vid Åbo universitet.
– De flesta precisionsmedicinerna verkar genom att hämma en kinasinformationskedja inne i cellen. Aktiviteten på den här är förhöjd i cancercellerna, vilket ökar cancerns skadlighet. Kinasnätverken beskrivs ofta som cancercellernas gaspedaler och det finns tankar om att det kunde räcka med att tygla dem för att bota cancern, säger Westermarck.
Cellernas gaspedaler motverkas av cellernas bromsar, så kallade fosfataser. Forskargruppen undersökte hur en ökning av aktiviteten i fosfatasen PP2A-entzymet påverkar effekten av över 200 precisionsmediciner på elakartade lungcancerceller.
– Resultaten visar att den dödliga effekten de flesta av läkemedlen har på cancerceller höjs när man ökar aktiviteten i PP2A, det vill säga cellens bromspedal, säger Westermarck.
– Läkemedel som aktiverar PP2A-bromsen är en helt ny möjlighet inom cancervården. De nu publicerade resultaten visar att de verkar kunna användas för att effektivera verkningsgraden i flera precisionsmediciner som redan nu är i användning, säger Kauko.
Fotosyntes i alg möjliggör produktion av klimatneutralt biobränsle
Att nolla kolutsläppen för att hindra klimatförändringen kräver en utveckling av nya teknologier för att producera miljövänliga biobränslen. En upptäckt av en forskningsgrupp vid Åbo universitet gör det möjligt att effektivt förändra solens ljusenergi till kemisk energi i vätgas, genom att använda fotosyntesen i grönalger som cellfabriker.
– När algceller först läggs att gro i syrefria och mörka förhållanden börjar de under belysning effektivt producera vätgas, men tyvärr endast i några sekunder, säger forskningsgruppens ledare, biträdande professor i molekylär växtbiologi, Yagut Allahverdiyeva.
Forskarna visade att produktionen av väte i ljus på ett avgörande sätt kan förlängas genom att helt enkelt utsätta de syrefria algodlingarna för intensiva men korta strängar av ljuspulser, som separeras från varandra med längre mörka perioder.
– I dessa förhållanden anrikar grönalgerna inte syre i odlingslösningen. Processen förblir funktionsduglig i flera dagar och väteproduktionen är som högst under de åtta första timmarna, säger specialforskare Sergey Kosourov, medlem i forskargruppen.
Den nya metoden är värdefull både som grundforskning av algernas fotosyntes och för forsknings- och utvecklingsarbetet inom den industrisektorn, vid utvecklingen av nya teknologier för storskalig produktion av kolneutrala biobränslen.
Läs mera (på finska):
https://www.utu.fi/fi/ajankohtaista/mediatiedote/suomalaistutkimus-luo-uudet-saannot-syovan-hoitoon
Om artiklarna:
Otto Kauko, Caitlin M. O’Connor, Evgeny Kulesskiy, Jaya Sangodkar, Anna Aakula, Sudeh Izadmehr, Laxman Yetukuri, Bhagwan Yadav, Artur Padzik, Teemu Daniel Laajala, Pekka Haapaniemi, Majid Momeny, Taru Varila, Michael Ohlmeyer, Tero Aittokallio, Krister Wennerberg, Goutham Narla & Jukka Westermarck: PP2A inhibition is a druggable MEK inhibitor resistance mechanism in KRAS mutant lung cancer cells, Science Translational Medicine, 2018. https://doi.org/10.1126/scitranslmed.aaq1093
Sergey Kosourov, Marina Jokel, Eva-Mari Aro & Yagut Allahverdiyeva: A new approach for sustained and efficient H2 photoproduction by Chlamydomonas reinhardtii. Energy & Environmental Science, 2018. http://doi.org/10.1039/c8ee00054a
Mera information:
Yagut Allahverdiyeva, biträdande professor, molekylär växtbiologi, Åbo universitet, 050 350 618, allahve@utu.fi
Jukka Westermarck, forskningsledare, Åbo biovetenskapscentrum; professor, biomedicinska institutionen, Åbo universitet, 040 742 3007, jukwes@utu.fi