15.11.2021

En majoritet av väljarna vill lösa framtidens problem i dag  – även om det kostar

I en komplex värld sträcker sig många politiska problem sig långt in i framtiden. Samtidigt är demokratier på grund av korta valcykler inte alltid så bra på att styra långsiktigt. I en ny studie undersöker demokratiforskare vid Åbo Akademi väljarnas politiska tidsperspektiv.

– Vi vill förstå var medborgarna lägger tyngdpunkten i det demokratiska beslutsfattandet när det gäller att balansera mellan att maximera välfärden i dag och att säkerställa framtida välfärd, säger Lauri Rapeli, forskningschef vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.

– Det är i sig ingen nyhet att personligt tidsperspektiv påverkar hur vi tänker och agerar. Men frågan om väljarnas tidsperspektiv har alldeles för sällan funnits med i diskussionen om demokratiskt beslutsfattande. Därför vill vi introducera den här mätaren, säger Rapeli.

Forskarna riktade en enkät till 1 900 personer i ett slumpmässigt urval av den finska befolkningen i röstberättigad ålder.

Av de tillfrågade svarade 80 procent att de helt eller delvis håller med påståendet att beslutsfattare i dag måste försöka lösa problem som ligger tiotals år i framtiden.

En majoritet av de tillfrågade, 53 procent, höll också helt eller delvis med påståendet att beslutsfattare måste investera i att lösa framtida problem, även om det innebär kostnader för skattebetalare i dag.

– Det är naturligtvis lättare att svara ja i ett frågeformulär än att ta emot en räkning och betala den, men det ser ut som om en klar majoritet vill prioritera framtiden, säger Rapeli.

När forskarna gjorde statistiska analyser av svaren kunde de identifiera en dimension i människors tänkande de kallar ”framtidsorienterat politiskt tänkande”. Analyserna visade att individer som ofta tänker på framtiden också tenderar att tänka framtidsorienterat när det gäller frågor som har att göra med politik och beslutsfattande.

En annan dimension som förknippas med framtidsorienterat politiskt tänkande är förtroendet för politiska institutioner. Det här bekräftar också andra studier.

– Personer som litar på att systemet kan leverera bra saker vågar också tänka lite längre, och det är ju förståeligt, säger Rapeli.

Studien gjordes inom ramen för PALO-konsortiet (Participation in Long-term Decision-Making), ett mångvetenskapligt forskningsprojekt finansierat av Finlands Akademi som analyserar konkreta problem med att fatta långsiktiga politiska beslut.

Studien har publicerats i den vetenskapliga publikationen Frontiers in Political Science.

För mera information, kontakta:

Lauri Rapeli, forskningschef vid institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi
e-post: lauri.rapeli@abo.fi
tfn: +358 50 303 7271