6.10.2023
Finns det något bättre än demokrati?
En glad rektor Mikael Lindfelt hade nöjet att inleda Åbo Akademis alumnträff på Bio Rex i Helsingfors torsdagen den 5 oktober. Under Evenemanget som gick under namnet “Finns det någonting bättre än demokrati?” diskuterades förutom demokrati också rättsstaten och mänskliga rättigheter.
Evenemanget inleddes med ett inledningsanförande av Nina Nordström, utsedd ambassadör för Finland i Israel och tidigare beskickningschef för Finlands ständiga representation i Europarådet.
Det är god sed att inte diskutera ett land där man ännu inte formellt är ambassadör. Därför avstod Nina Nordström från att diskutera Israel i sitt inledningsanförande, eftersom hon formellt ännu inte installerats som Finlands ambassadör i landet.
Nordström inledde med att konstatera att en stor del av oss säkert tar rättsstaten och mänskliga rättigheter för givet, men att det är värderingar som ständigt måste bevakas och det finns alltid aspekter som kan förbättras. Fastän man kanske oftare hör om den negativa utvecklingen och hoten mot rättsstaten och mänskliga rättigheter har det ändå skett många förbättringar under de senaste årtiondena, påpekar Nordström.
Vanligtvis då frågor om rättsstaten och mänskliga rättigheter diskuteras i Europa är det Europeiska unionen som är i rampljuset, men Nordström vill också lyfta fram Europarådet som en betydande aktör. Europarådet arbetar i huvudsak med att främja utvecklingen av just demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter.
Panelen: ta inte demokratin för givet
Efter Nina Nordströms inledningsanförande följde en paneldiskussion.
Tom Kankkonen, journalist på Yle.
Nina Nordström, utsedd ambassadör för Finland i Israel.
Inga Saikkonen, docent, äldre universitetslektor i europeisk politik och Finlands Akademi-forskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och docent vid Åbo universitet.
Kim Strandberg, professor i statskunskap, särskilt politisk kommunikation, vid Åbo Akademi.
Oscar Winberg, post doc-forskare i historia vid Åbo Akademi med fokus på amerikansk inrikespolitik.
Diskussionen modererades av Tommy Westerlund, journalist och ledarskribent på Hufvudstadsbladet.
Panelen tog fasta på Nina Nordströms inledande kommentar om att demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter är projekt som aldrig blir färdiga.
– Vi gör oss själva en björntjänst om vi tar demokrati för givet, säger Inga Saikkonen.
Två trender som hon själv identifierat är att antalet demokratiska stater är större än någonsin, men man har också sett motreaktioner mot demokratiska institutioner och värderingar i flera etablerade demokratier. Tom Kankkonen tillade att det efter krigen i forna Jugoslavien gjordes försök att skapa ett globalt samfund som var med bundet till internationella avtal och lagar, men att flera stater avvikit från den stigen de senaste åren. De staterna har också i högre grad hittat varandra och börjat samarbeta i högre grad än tidigare.
Gradvis underminering
Hur skört och sårbart är egentligen det demokratiska systemet? USA har ofta porträtterat sig som, och ansetts av många, vara demokratins högborg och en förebild (trots alla försök att begränsa vissa demografiska gruppers möjlighet att rösta). Den amerikanska demokratin är både skadad och attackerad, säger Winberg, exempelvis var det inte en fredlig övergång mellan Donald Trumps och Joe Bidens presidentskap. Kim Strandberg hoppas dock att det kan vara en vändpunkt på grund av den synlighet som upploppen den 6 januari fick.
Framväxten av olika populistiska partier som inte direkt är antidemokratiska, men inte heller till fullo respekterar de etablerade demokratiska spelreglerna har varit aktörer som gradvis underminerat och ifrågasatt de demokratiska institutionernas legitimitet i flera etablerade demokratier. Några av de mer synliga exemplen är hur domstolarnas oberoende har underminerats i Polen eller det koncentrerade medieägandet i Ungern. Att just Ungern och Polen varit ledande i den utvecklingen är någonting som förvånat forskare, säger Inga Saikkonen. Nina Nordström tillägger att Europarådet har mycket data som berör olika demografiska gruppers värderingar och inställning till demokrati och populism. Den data som finns hos Europarådet är dock inte sammanfattad, alltså ett potentiellt forskningsprojekt säger Nordström.
Måste det bli sämre innan det blir bättre
Hur eftertraktad är egentligen demokratin och vill befolkningen i odemokratiska stater ha ett demokratiskt system. Inga Saikkonen säger att många nog i teorin är positivt inställda till demokrati, men att det inte heller är ovanligt att människor ger sitt stöd till odemokratiska aktörer om de prioriterar andra frågor än de demokratiska högre. Tom Kankkonen tillägger att stabilitet ofta värdesätts, och att många därför kan ställa sig bakom en auktoritär ledare som kan garantera stabiliteten istället för en demokratisk opposition och en mindre förutsägbar framtid. Slutligen kommer vi till frågan som fått namnge evenemanget: Finns det något bättre än demokrati?
‒ Ibland sägs det att det måste bli mycket värre innan det blir bättre, säger Tom Kankkonen.
Vad blir resultatet i länder där demokratiska institutioner blivit allvarligt underminerade när befolkningen inser vad de gått miste om? Det finns alltså en möjlighet att det blir en motreaktion mot motreaktionen då tidigare högljudda oppositionspartier tvingas ta ansvar för besluten de fattat i maktställning. Panelen verkar överens om att demokratiska (eller vad det demokratiska systemet kommer att utvecklas till) är beroende pluralism och engagerade medborgare. Polariseringen och den möjlighet att uttrycka sig som finns idag kanske faktiskt bidrar till mer engagerade medborgare, resonerar Inga Saikkonen.
Nina Nordström avslutar med att konstatera att många av de institutioner vi idag förknippar med demokratiska samhällen har byggts upp och utvecklats med stor möda under lång tid. Det är därför viktigt att dessa institutioner inte undermineras utan snarare utvecklas och blir bättre.
