12.11.2024
Forskare undersökte reaktioner på Riikka Purras sociala medier
En bild på en hund i sociala medier kan ge positiva känslor medan ett inlägg som uttrycker samhälleliga hot kan ge upphov till motsatta känslor om man är en person som i normala fall inte sympatiserar med avsändaren. Det visar en ny studie vid Åbo Akademi där man mätt personers reaktioner på den sannfinländska politikern Riikka Purras inlägg i sociala medier via ögonrörelser, ansiktsuttryck och självrapporterade känslor.
Sannfinländarnas ordförande, finansminister Riikka Purra, använder sig av olika taktiker i sina sociala medier. Det har kapacitet att framkalla både positiva och negativa känslor hos en skeptisk allmänhet som normalt ogillar hennes politik, visar en laboratorieundersökning som utförts vid Åbo Akademi.
Forskningsprojektet EmoAffect undersöker hur specifika känslor som ilska, rädsla och ångest bidrar till affektiv polarisering, ett fenomen där starka negativa känslor uppstår mellan olika politiska grupper och som förstärker negativa attityder mot politiska motståndare. I sin studie har de speciellt fokuserat på hur sociala medier förstärker de här känslorna och skapar gränser mellan ”vi” och ”de”.
Ansiktsuttryck och ögonrörelser visar reaktioner
I en labbstudie har deltagarna, 43 respondenter i åldern 20–36 år, fått se Riikka Purras innehåll i de sociala medierna Tiktok och Instagram. Hälften av respondenterna fick ta del av Purras material på Instagram och hälften av hennes material på Tiktok.
På Tiktok har Purra en politisk framtoning och uttrycker ofta hot mot den vanliga finländaren, offerstrategin, medan hon på Instagram är mera personlig och publicerar bilder på till exempel mat, naturen och sitt husdjur: vardagsstrategin.
Forskarna lät mäta deltagarnas ansiktsuttryck och använde även en ögonrörelsekamera för att kartlägga vad testpersonerna specifikt sett på då de fått sina reaktioner. För att undersöka de känslomässiga reaktioner som populistiska strategier framkallar använde forskarna ytterligare två självrapporteringsmått.
Studien testar därmed kritiskt effektiviteten i de avdemoniseringsstrategier som populistiska ledare använder för att bredda sin väljarkår.
Olika känslor för olika inlägg
Båda grupperna ogillade Sannfinländarna från tidigare. Instagram-gruppen var den grupp som inledningsvis ogillade Sannfinländarna mest, men under studien fick de också positiva känslouttryck. Gruppen som fick ta del av inläggen på Tiktok upplevde oftare känslor av ilska och rädsla. Det förekommer alltså både positiva och negativa känslomässiga reaktioner på Purras inlägg, beroende på vilket socialt medium och följaktligen strategi, som användes.
Forskarna kunde också konstatera att ansiktsuttrycken i mätningarna och de självrapporterade känslorna inte korrelerar. Det här kan betyda att individens egna tankeprocesser hjälper till att skilja mellan sina olika känslomässiga reaktioner då det gäller budskap från politiska grupper man inte sympatiserar med.
– Att som populistisk ledare visa sig som en lättillgänglig vanlig person som utför vardagliga sysslor ger respondenterna en positiv känslomässig upplevelse, även om testpersonerna inte i allmänhet sympatiserar med det populistiska partiet. När innehållet i Purras sociala medier däremot uttryckte offerskap med kritik av eliten och samhällshot, uttryckte respondenterna mer negativa känslor, säger Jenny Lindholm, universitetslektor inom statskunskap med medier och kommunikation.
Resultaten av undersökningen ligger i linje med tidigare forskning som belyser högerpopulismens känslomässiga karaktär där avsikten är att framkalla affektiva reaktioner från allmänheten.
Resultaten av undersökningen har publicerats i tidskriften Frontiers in political science och kan läsas i sin helhet här: https://www.frontiersin.org/journals/political-science/articles/10.3389/fpos.2024.1415403/full
Mera information:
Jenny Lindholm, universitetslektor inom statskunskap med medier och kommunikation
Telefon: +358 50 358 19 46
E-post: Jenny.Lindholm@abo.fi