12.6.2024
Forskare utreder hur Österbotten kan långtidsupplagra kolneutrala bränslen
Vilka förändringar behövs för att vår energiförsörjning ska bli kolneutral? En början är att granska sätten vi använder och långtidslagrar bränsle. Ett nytt projekt vid Åbo Akademi ska analysera nuvarande och potentiella sätt att lagra fasta biobränslen, och vilka utmaningar och möjligheter en förändring kan skapa i Österbotten.
Traditionellt har samhällets värme- och elförsörjning skett med hjälp av förbränning av fasta bränslen som exempelvis skogsbiomassa, stenkol och torv, samt till viss mån olja. De fossila energikällorna kommer att behöva ersättas med nya, kolneutrala energikällor och nya metoder för att producera energi, som till exempel vindkraft, solkraft och spillvärme. Samtidigt som den här förändringen sker behöver vi ytterligare utveckla sätten att både lagra och långtidslagra olika typer av energibärare.
Att lagra upp kol och torv för längre perioder, överårs eller till och med längre, har tidigare varit praxis och hjälpt oss att upprätthålla en bra nivå på försörjningsberedskapen av fasta bränslen. Nu när dessa bränslen skall utfasas har vi ännu inga fungerande alternativ för att sköta om långtidsupplagringen. Skogsflisen är då inget alternativ för den förmultnar under upplagring, bränslelagret kan till och med självantändas! Gallrings- och stamved har bättre lagringsegenskaper, men de är inte helt problemfria och inte heller lika kostnadseffektiva som kol och torv.
– Just nu pågår en energiomställning i vårt samhälle där målsättningen är att energiförsörjningen blir kolneutral. Syftet med vårt projekt är att skapa mer hållbara energisystemlösningar och samtidigt förbättra förutsättningarna för att man ska kunna ersätta fossila bränslen och torv på ett tryggt och hållbart sätt, säger Margareta Björklund-Sänkiaho, professor i energiteknik vid Åbo Akademi.
Hon och hennes kollegor inom projektet Secure-Bio-Supply ska utreda och ge förslag till nya åtgärder för att förbättra möjligheterna att långtidslagra tillräckliga mängder av fasta bränslen på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt. Främst kommer de att fokusera på fasta bränslen som lagras i 3–36 månader, i huvudsak traditionella alternativ som stenkol, energitorv och skogsflis, och hur man kan utveckla sättet de lagras över en längre tid.
Till att börja med ska projektet beskriva energiomställningens utgångsläge i Österbotten för att sedan utforska nya möjligheter för långtidslagring av till exempel stam- och gallringsved, pellets och torrefierat biomaterial. Projektresultaten kommer att ge såväl beslutsfattare som myndigheter en bättre förståelse för problemområdet och vilka åtgärder som behövs för att lösa det.
– Då våra kartläggningar är klara kommer vi att ha en bild som beskriver kostnader, utrymmesbehov och olika typer av miljöpåverkan, inklusive klimatutsläpp, för olika lagringsmetoder. Vi kommer också att beskriva eventuella tekniska utmaningar och begränsningar som kan uppstå då man vill ersätta ett bränsle med ett annat, säger Juha Niskanen, projektchef vid Skogscentralen.
Ett annat delmål med projektet är att skapa ett nätverk av aktörer i landskapet. Ett fungerande nätverk kan göra det möjligt att fortsätta utveckla nya systemlösningar och lagringsteknologier.
– Vi vill nå de verksamhetsutövare i Österbotten som strävar till att minska eller överge fossila bränslen och torv i sin energiproduktion eller energianvändning. Det här kan vara till exempel kraftverk, värmeverk, transport- och logistikföretag, skogsägare, entreprenörer, fjärrvärmeleverantörer och kommuner. Vi hoppas väcka intresse hos alla typer av aktörer som är måna om att aktivt arbeta för att uppnå klimatneutralitet, främja lokal sysselsättning och upprätthålla lokal energitillgång, säger Katrin Asplund, projektledare vid Yrkeshögskolan Novia.
Projektet Secure-Bio-Supply leds av Åbo Akademi som samarbetar med Yrkeshögskolan Novia och Skogscentralen. Projektet finansieras med 332 000 euro av Fonden för rättvis omställning (FRO/EU).
Mera information:
https://blogs2.abo.fi/secure-bio-supply
