Skriv här det du söker efter!

Fråga forskaren

Fråga forskaren

Fråga forskaren: Får man kissa i vattnet?

Då sommaren är som varmast kan det kännas enklare att göra det man behöver direkt i vattnet i stället för att uppsöka badstrandens utedass. Men hur är det: får man kissa i vattnet, eller ska man låta bli? Vi frågade Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station. Han svarar så här:

Ur biologisk synpunkt är det mycket dåligt att kissa i vattnet. Till exempel mår ju inte Östersjön bra och den största orsaken till det är övergödning, alltså att det kommer ut för mycket näring i vattnet. Urin är väldigt bra näring för algerna då det innehåller näringsämnen som algerna behöver för att växa och trivas, som kväve och fosfor. Det är främst den övergödande effekten från dessa ämnen som gör att vi skall undvika att kissa i vattnet.

Men med tanke på mängden utsläpp jordbruk och industri orsakar, har det verkligen någon betydelse om man kissar lite under simturen vid badstranden?

Mängden kan kännas obetydligt i jämförelse, men i verkligheten är det inte riktigt så enkelt. Algerna kan lätt kan ta upp näringen från urin vilket också betyder att kisset inte hinner spädas ut, speciellt om det handlar om en skyddad strand. Redan så lite som tre deciliter urin kan få 1000 liter vatten bli grönt av alger på bara en vecka. Tänk dig då att det är många personer som varje dag kissar i vattnet vid en badstrand. En ökad näringsmängd i vattnet gör det möjligt att förekomsten av giftiga cyanobakterier, alltså blå-gröna alger, också ökar. Är det mycket cyanobakterier i vattnet skall man undvika att simma.

Det är heller inte hygieniskt att kissa i vattnet. Utomlands har man på vissa ställen gått så långt att man bötfäller personer som kissar i havet i hopp om att detta skall förbättra hygienen vid riktigt välbesökta badstränder.

Vad händer i vattnet då mängden alger ökar?

Mera alger gör vattnet grumligare, vilket är dåligt för växtligheten under ytan som är beroende av solljus. Det som också händer när det blir mer övergött är att snabbt växande trådalger breder ut sig på stenar och på annan växtlighet. Ibland bildas även drivande algmattor av trådalger och annan död växtlighet. De här algmattorna kan kväva det som blir under dem samtidigt som känsliga arter får ge vika för mera tåliga arter.

Längre ut från stranden kan de ökade algmängderna i vattnet orsaka syrebrist i djupvattnen. När algerna dör och sjunker ner till botten skall de ju brytas ner, lite likt de matrester vi sätter i en kompost. Nedbrytningen kräver syre och finns det för mycket som skall brytas ner, tar syret slut. När det händer börjar fosfor som varit bunden i sedimentet läcka ut från botten igen och man kan säga att havet göder sig själv. Detta brukar kallas för intern belastning. Fosforn som då frigörs från botten, gynnar speciellt cyanobakterierna, eftersom de har lättare än andra alggrupper att ta upp kväve. Har man sen otur, driver dessa alger i land vid badstranden.

Summa summarum, vad rekommenderar du?

Mitt råd är att man undvika att kissa i vattnet om det bara är möjligt. På många badstränder finns utedass, använd dem. Finns inte utedass kan man söka sig en bit upp på land. Är man ute med båt som saknar toalett kan man försöka ta i land eller ta med en hink med lock som fylls med eldningspellets som suger upp kisset och lär skall hålla det luktfritt under flera dagar.