20.4.2022
Fråga forskaren: Har världen blivit som i 1984?
En värld där stormakter ligger i krig och den enskilda individen lever i en verklighet där vardagen övervakas och sanningen modifieras i enlighet med gällande propaganda. Låter det bekant? George Orwells mest kända verk, 1984, är på många sätt aktuell. Vi har talat med Pia Ahlbäck, docent och universitetslärare i litteraturvetenskap och som har doktorerat på George Orwell.
Kan man säga att det finns orwellska samhällen i dag?
– Ja, om vi till exempel blickar österut kan vi se samhällen som liknar det Orwell beskriver i 1984. Nordkorea och Kina är bra exempel och i Ryssland ser vi nu uppenbara likheter. Men vi ska heller inte glömma Donald Trump som konsekvent har gjort lögnen till sanning. Intressant nog förefaller en hel del av samtiden överensstämma med drag i 1984 där samhället Oceania står i centrum men samtidigt handlar om tre supermakter som ligger i krig. Här kan vi se paralleller med verkligheten om vi vill, säger Pia Ahlbäck.
Klassikern 1984 är en dystopi med allegoriska drag vilket gör att vi lätt kan känna igen oss. Ett centralt kännetecken i just 1984 är nyspråket som handlar om att upphäva språkets förhållande till den fysiska världen och skriva om historien. Karaktäristiskt för dystopin som genre är att den är en blandning mellan det väldigt bekanta och det som är väldigt främmande, det är i den här kontrasten den litterära effekten uppstår.
– Det allmängiltiga i allegorin kan göra att läsaren tänker att Orwell förutspådde vad som kommer att hända, men så är det inte. Orwell var en fantastisk observatör av sin samtid och en driven skribent, men han förutspådde ingenting. Däremot återkommer han ideligen till lögnen och de totalitära inslagen i sin samtid och gör iakttagelser som kan verka oskyldiga vid första anblicken, men som får långt gående följder. Vi kan nästan säga att han hade en hyperkänslighet för det samhälle och den tid han levde i.
I dagsläget finns det många paralleller vi kan dra mellan Orwells dystopi och världsläget, till exempel utmaningarna med att bedöma vad som är sanning och lögn, vissa regimers begränsande av uttrycksfriheten och korruptionen av språket. Samtidigt menar Ahlbäck att det vore att begränsa Orwell att säga att 1984 handlar om det vi ser nu.
Skulle du säga att vi lever i ett samhälle som liknar det i 1984?
– Inte direkt, men vi ser många dystopiska tendenser i vår tid som kunde betecknas som orwellska. Vi är alltför välvilligt inställda till digitaliseringen och underkastar oss beredvilligt det teknologiskt deterministiska tänkande som råder. Teknologin utvecklas och digitaliseringen medför väldiga möjligheter men det är också en del av problemet. Vi går med på att bli övervakade i allt högre grad.
Borde vi alla knalla iväg till biblioteket och låna hem Orwell?
– Alla skulle ha nytta av att läsa Hyllning till Katalonien, som utgavs 1938 men på svenska först 1971. Men också mycket annat av Orwells journalistik och essäer och varför inte också Djurfarmen (1945). De ger djupa insikter om sambandet mellan mänskligt beteende och olika samhällsfenomen.