Skriv här det du söker efter!
Paavo Nurmi

Fråga forskaren

Paavo Nurmi

Fråga forskaren

Hur idrott gör oss till en nation

I år har det gått precis 100 år sedan Paavo Nurmi skördade guld i sommar-OS i Paris 1924. Paavo Nurmi betraktas ofta som Finlands främsta idrottare genom tiderna, och hans arv är djupt förankrat i den finländska nationalidentiteten. Vad var det med Nurmi som gjorde honom så betydelsefull?

– Idrotten är och har alltid varit nära förknippad med kollektiva identiteter. Ibland handlar det om lokala eller regionala band till specifika lag eller idrottsutövare. Vi talar om ”bygdens stolthet”. Andra gånger är idrotten intimt förknippad med nationell identitet. Sällan kan en nation uppleva en sådan kollektiv glädje som när ett landslag eller en idrottare, oavsett sport, vinner en viktig match eller tävling, säger Fredrik Nilsson, professor i etnologi vid Åbo Akademi.

Svartvitt foto av Paavo Nurmi i Paris 1924.
Paavo Nurmi passerar mållinjen och sätter nytt olympiskt rekord (3.53,6) på 1 500 meter i Paris 1924. Under sex dagar i OS i Paris sprang Nurmi ihop fem guldmedaljer. Han erövrade sina mest legendariska guld på 1 500 meter och 5 000 meter, där finalerna hölls med knappt två timmars mellanrum. Foto/Bild: TAHTO/Idrottsmuseet

Under 1900-talets början fick idrotten en särskilt stark identitetsstärkande roll, i både Finland och övriga Europa, berättar Nilsson. En anledning var att många nationer blev självständiga efter första världskriget och det blev viktigt att forma och manifestera gemenskap, inåt och utåt. Idrotten spelade en central roll i att skapa det som historikern Benedict Anderson (1936–2015) kallade ”föreställda gemenskaper”, det vill säga människor som aldrig träffat varandra och aldrig kommer träffa varandra förenas i en stark gemenskap baserad på känslor för specifika symboler och ikoner.

– Under samma tid började också nya hälsoideal och idéer ta form, där man ansåg att nationens framtid och framgång var beroende av varje enskild individ. Den nya nationen skulle byggas av friska, starka och hälsosamma individer. I det sammanhanget fick idrottare en särskilt framträdande position – de blev symboler för en sund och stark nation.

– Jag menar att Paavo Nurmis betydelse måste förstås i ljuset av det här nationella uppvaknandet under mellankrigstiden. Men det finns också en annan aspekt att beakta: snabbhet. Snabbhet förknippas starkt med positiva egenskaper som intelligens, styrka, framgång och modernitet. Långsamhet å andra sidan förknippas med stasis, dryghet, dumhet. Det är därför vi är så fascinerade av snabba idrottare oavsett sport. ”The Flying Finn” blev sinnebilden för en nation som snabbt rör sig mot framtiden, bort från en tid som förknippas med det gamla, unkna och tröga, säger Nilsson.