6.12.2021

Fråga forskaren: Hur ser korruptionen ut i vårt samhälle?

Hur ser korruptionen ut i vårt samhälle, och vilka konsekvenser har den? Fredrik Malmberg är doktor i statsvetenskap och arbetar som stipendieforskare vid Åbo Akademi. Han förklarar såhär:

”Korruption är så mycket mer än att bara ge och ta mutor. Den är både ett symptom på och en bidragande orsak till svaga institutioner som har svårt att ta till effektiva åtgärder exempelvis gällande kriser som berör klimatet, ekonomin eller att hantera coronaviruspandemin. Det här är något som missgynnar särskilt de fattigaste och mest utsatta i samhället.

I Finland och övriga Norden, särskilt inom den offentliga förvaltningen, är korruptionen relativt låg. Det här är tack vara den höga graden av professionalism och den starka rättsstaten där vårt demokratiska system spelar en viktig roll. Utan ett sätt att hålla beslutsfattarna till svars så är det också svårt att förhindra maktmissbruk, och vi har fortfarande en del problem. Hos oss blir korruptionen synlig exempelvis bland de politiska aktörerna, till exempel då det gäller transparensen i valfinansiering, lobbying och politiska utnämningar. Den här typen av korruption drabbar förstås inte medborgaren lika hårt som de mer allvarliga formerna av korruption som förekommer i mindre bemedlade länder.

I Finland förekommer korruption främst i form av så kallade ”bäste broder nätverk” och favorisering. Effekterna av det här reflekteras även i medborgarnas uppfattningar och förtroende för makthavarna. Även om den finländska typen av korruption inte är så synlig för de vanliga medborgarna kan till och med enstaka fall av en relativt liten magnitud ha stora konsekvenser för förtroendet eftersom förväntningarna också ligger på en hög nivå.

Ett relativt högt förtroende för makthavarna och andra medborgare är en nödvändighet för ett välfungerande samhälle. Förtroendet fungerar som ett slags smörjmedel som gör att olika typer av samarbete löper. Blickar vi österut, mot vårt grannland Ryssland där korruption är betydligt vanligare, ser vi misstänksamhet mot myndigheter i exempelvis den låga vaccinationsgraden.

Även till synes mindre avvikelser från principerna om god förvaltning kan resultera i en växande misstro och ge utrymme för allvarligare former av korruption, utanförskap och andra ogynnsamma förutsättningar. Därför behöver Finland den nationella antikorruptionsstrategi som godkändes av regeringen tidigare det här året som ett led i att se till att förtroendet också fortsättningsvis är relativt högt.”