3.11.2022
Fråga forskaren: Lejonet från Norden – krigshjälte eller PR-kung?
6 november firar vi svenska dagen, eller Gustav Adolfsdagen. Var den här mannen som kallades ”Lejonet från Norden” en krigshjälte eller snarare en hejare på propaganda? Miriam Rönnqvist (FD) har skrivit sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi om nationell och transnationell revoltkommunikation under 1600-talets första hälft, alltså under Gustav II Adolfs regentskap. Hon svarar så här:
I slutet av oktober 2022 delade Livrustkammaren i Stockholm en bild på Gustav II Adolf (1594–1632) på Instagram. Museet om Sveriges kungliga historia informerade om ett kommande forskarföredrag om stormaktstida propaganda med bildtexten ”PR-kung sedan 1628”. Häri ligger möjligtvis kungens största förtjänst.
Regentens iscensättning var så lyckad att den överlevde honom själv med några hundra år och det visar sig att man ännu år 2022, 390 år efter hans mytomspunna död på ett dimmigt slagfält, kan anspela på den. Tillsammans med sin regering etablerade Gustav II Adolf ett propagandamaskineri med nationell och internationell verksamhet som främst syftade till att legitimera det svenska ingripandet i trettioåriga kriget för samtiden. Med tiden förvandlades den historiska aktören till en slags tom projektionsyta som kom att användas av eftervärlden enligt behov.
Som representant för stormaktstiden ansågs Lejonet från Norden vara en framgångsfigur – han stod för territoriell utvidgning, militära framgångar och politisk inflytande. För den tidiga historieskrivningen blev han en galjonsfigur för den svenska framgångshistorien som genom sin politik lyfte fram det svenska riket ur periferin och in på den europeiska politiska scenen.
I samband med språkstriden i Finland på 1930-talets början blev frågan om huruvida ett monument över en svensk kung borde resas en källa till konflikt. På orten Lützen i Tyskland finns en starkt förankrad tradition att fira minnet över Gustav II Adolf, som man ursprungligen firade som den tyska protestantismens beskyddare. Numera betonas i stället vänskapen till Sverige.
…på vilket sätt och av vilken anledning historiska händelser och aktörer tas ur sina sammanhang så att deras minne kan instrumentaliseras för att legitimera aktuella politiska beslut.
Dessa få exempel visar hur mångfacetterad och kontroversiell Gustav Adolf-bilden har varit i olika länder genom historien: hur den historiska figuren har kunnat användas för att lyfta fram positiva aspekter så som kvarlevande förbundenhet länder emellan, men även hur den har instrumentaliserats som en framgångsrik krigshjälte som stod för ett blodigt krig i Europa. Exemplen illustrerar också att Gustav Adolf-receptionen genom tiderna är ett minst lika omtyckt forskningsobjekt som den politiska historien. Den visar i varje fall den laddningskraft en historisk person kan få och hur dess minne kan få ett eget liv.
Kanske kunde den stundande svenska dagen vara en inbjudan för oss att fundera över just den frågan som aldrig förlorar sin dagsaktualitet, nämligen på vilket sätt och av vilken anledning historiska händelser och aktörer tas ur sina sammanhang så att deras minne kan instrumentaliseras för att legitimera aktuella politiska beslut.
