12.3.2024
Vad är tillåtet i krig?
Vilka regler styr i krig? Är inte krig alltid olagligt? Vad händer när ett land struntar i reglerna?
”Krigets lagar, också kallad internationell humanitär rätt är de överenskommelser och principer som stater och individer måste följa i väpnade konflikter”, berättar Albert Vlodder, doktorand i juridik vid Åbo Akademi.
”Lagarna bygger på principer som militär nödvändighet, distinktion och proportionalitet. Lagarna är uppdelade i två kategorier: lagar som reglerar när en stat får använda våld för att starta ett krig (jus ad bellum), och lagar som reglerar hur striderna bör föras (jus in bello). Reglerna syftar till att så långt som möjligt minska konsekvenserna av krig.”
Hur kom reglerna till?
”Många av våra moderna krigslagar, exempelvis de som återfinns i FN:s stadga och Genèvekonventionerna, undertecknades efter andra världskriget. Det internationella samfundet ville förhindra och bestraffa den typ av grymheter som Förintelsen innebar. Före kriget existerade brott såsom folkmord inte som begrepp, än mindre i form av fördrag.”
”Under Nürnbergrättegångarna och Tokyoprocessen debatterades det flitigt huruvida enskilda personer skulle kunna åtalas för handlingar som inte var formellt fastställda som brott när de begicks. Det ökade behovet av att i internationell rätt kodifiera förbud mot sådana fruktansvärda handlingar.”
Men är inte krig per definition olagligt? Är det ens möjligt att utkämpa ett lagligt krig?
”Enligt artikel 2 i FN-stadgan är det olagligt att hota eller bruka våld mot en annan stat. I det avseendet kan man säga att krig enligt internationell rätt är olagligt. Stadgan innehåller dock två undantag från förbudet mot våld: självförsvar (individuellt eller kollektivt) mot en faktisk eller förestående väpnad attack, eller efter godkännande av FN:s säkerhetsråd. Under de här förhållandena är det alltså möjligt att lagligen bruka våld eller föra krig.”
”Ett annat möjligt undantag, som är kontroversiellt och strider mot FN:s stadga, är att ingripa med våld av humanitära skäl. Ett exempel på detta är Natos inblandning i Kosovokriget.”
Vad händer när någon bryter mot krigets lagar?
”Stater och internationella domstolar utreder krigsförbrytelser. Vem som helst kan åtalas, både civila och militär personal och till och med statschefer.”
”Stater måste utreda och åtala personer som, under deras jurisdiktion, bryter mot krigets lagar. Många stater har införlivat krigslagarna i sin nationella lagstiftning och åtalar också personer som kan ha begått brott i andra länder. Det här såg vi nyligen i Finland i samband med rättegången mot en misstänkt före detta högt uppsatt rebell från Sierra Leone som befanns skyldig till krigsförbrytelser och sedan frikändes efter överklagande.”
Före kriget existerade brott såsom folkmord inte som begrepp, än mindre i form av fördrag.
”Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en permanent domstol i Haag som utreder, lagför och bestraffar internationella folkmordsbrott, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten samt anfallskrig. FN:s säkerhetsråd kan också inrätta krigsförbrytartribunaler, som vid konflikterna i Jugoslavien och Rwanda.”
”Också en stat kan hållas ansvarig för sina handlingar och åläggas att sluta använda våld och betala skadestånd. Nyligen anklagade Sydafrika Israel för folkmord i Gaza vid Internationella domstolen (ICJ). ICJ beslutade om flera provisoriska åtgärder riktade mot Israel för att förhindra folkmord, men gick inte så långt som att beordra eldupphör.”
Kommer någon att ställas till svars för eventuella krigsförbrytelser i exempelvis Ukraina, Palestina och Jemen? I så fall, när?
”Det finns en stark önskan om att de individer som har begått de fruktansvärda handlingar vi ser och hör om i medierna ställs inför rätta. I fjol utfärdade ICC två arresteringsorder mot personer från Ryssland, däribland president Vladimir Putin, för krigsförbrytelserna olaglig deportation och förflyttning av barn.”
”Det är ändå osannolikt att Putin ställs inför rätta i Haag inom någon snar framtid. ICC dömer inte i den anklagades frånvaro, och kan inte själv genomföra arresteringar. Det är i stället medlemsstaternas skyldighet att samarbeta för att gripa och överlämna åtalade. Så länge Putin sitter vid makten kommer han sannolikt inte att överlämnas till domstolen.
Det finns en stark önskan om att de individer som har begått de fruktansvärda handlingar vi ser och hör om i medierna ställs inför rätta.
”Åklagare från ICC undersöker också och samlar in bevis i Gaza. Det är svårt att sätta en tidsram för eventuella åtal eftersom konflikten, liksom i Ukraina, fortfarande pågår. Jag kan tänka mig att arresteringsorder för några av de mer tydliga överträdelserna, såsom Hamas attack den 7 oktober 2023, kommer först, men det är svårt att förutse. Jag anser ändå att det finns anledning till optimism gällande ICC:s engagemang i Ukraina och Gaza, även om det upplevs att det tar lång tid.”
”Inbördeskriget i Jemen är en annan historia. Här har ICC ingen jurisdiktion eftersom Jemen och några av de mer aktivt involverade staterna inte är medlemmar i domstolen. Jemen har heller inte begärt någon ICC-utredning såsom som Ukraina gjorde år 2014. FN har gjort försök att utreda krigsförbrytelser i Jemen, men dessa har röstats ned. Tyvärr kommer det förmodligen att ta lång tid innan krigsförbrytare ställs till svars i den här nästan tio år långa, förödande konflikten.”
Albert Vlodder är doktorand vid Åbo Akademi. Han har en magisterexamen i folkrätt, och hans doktorandforskning fokuserar på havsrätt och sjöfartsrätt. Innan han inledde sin juridiska karriär tjänstgjorde han i den kanadensiska flottan.