3.1.2022
Vårdreformen och välfärdsområdesvalet
Hittills har det varit kommunerna som haft ansvaret för att ordna socialvård, hälso- och sjukvård och räddningsverksamhet. I fortsättningen är det välfärdsområdena som ansvarar för det här. Vad behöver vi veta om social- och hälsovårdsreformen och hur ska man tänka inför välfärdsområdesvalet 23.1 2022? Mikael Nygård är professor i socialpolitik och förklarar såhär:
SOTE-reformen är historisk och är en av de viktigaste förändringarna i den finländska välfärdsstaten under modern tid. Reformen kan ses som en form av socialpolitisk och förvaltningsmässig rekalibrering och handlar i korta drag om att flytta administrations- och finansieringsansvaret för social- och hälsovårdstjänster samt andra grundläggande tjänster från kommunnivå till 21 nya välfärdsområden med Helsingfors stad som ett fristående område.
Målet är enligt regeringen att säkra en jämlik tillgång och åtkomst till kvalitativa social- och hälsovårdstjänster i en tid som kännetecknas av en snabbt åldrande befolkning, regionala ojämlikheter och en ökad urbanisering samt att på så sätt utjämna hälsoskillnader i landet. Därtill vill man trygga tillgången till yrkeskunnig arbetskraft och inte minst bromsa utgiftsökningen inom social- och hälsovården. Under inkommande år kommer finansieringen främst att komma från staten, även om en egen beskattningsrätt för områdena diskuterats. De lagar som hör till reformpaketet klubbades igenom i riksdagen i juni 2021 och den 23 januari 2022 hålls de första valen till välfärdsområdenas fullmäktigesamlingar.
Hur ska vi då tänka inför detta val? Är det någon vits att rösta, och ska man i så fall tänka på samma sätt som i andra val?
När det gäller den första frågan råder inget tvivel om att detta val är lika viktigt som något annat politiskt val. De politiker vi väljer in ska bestämma om viktiga saker som påverkar oss väldigt konkret, såsom var hälsovårdscentraler placeras, hur den sociala servicen i kommunerna ska ordnas samt huruvida denna ska produceras i offentlig eller privat regi.
När det gäller den andra frågan bör vi minnas att det precis som i kommunalvalet handlar om proportionella val. Detta innebär att vi givetvis röstar på kandidater, men indirekt även på partier. Och som vi vet finns det ideologiska skillnader mellan partier när det gäller hur social- och hälsovården ska ordnas. Hur mycket ska marknadskrafterna få påverka utbudet och ordnandet av social- och hälsovårdsservicen, hur ska vi trygga tillgången till service på våra modersmål och hur ska vi se till att det finns tillräckligt med kunnig personal som tar hand om oss?
Mot bakgrund av detta borde vi alla gå och ge vår röst i valet i januari, och är vi osäkra vem vi ska rösta på så är det bara att googla sig fram till kandidatlistorna och partiernas valprogram på nätet. Endast på detta sätt är det möjligt för oss att påverka vilka social- och hälsovårdstjänster vi har att se fram emot i framtiden.
