13.10.2023

Fråga forskaren: Varför slutar saker fungera så fort garantin upphör?

Produkter slits av användning och går slutligen sönder, det är väl en självklarhet, men visst känns det som att exempelvis telefoner och datorer börjar fungera märkbart sämre efter bara några års användning? Det är ett återkommande skämt att produkter slutar fungera så fort garantin upphör att gälla, och visst minns man eller har fått höra av någon äldre om hur produkter höll mycket bättre förut.

Upplevelsen att produkter idag håller sämre är inte en upplevelse som grundar sig i någon nostalgi om hur det var bättre förr. Det är inte heller frågan om att företag blivit sämre på att producera produkter av hög kvalitet. Produkters begränsade livslängd är snarare en del av företagens strategi. 

Karl-Jacob Mickelsson, universitetslektor i företagsekonomi vid Åbo Akademi, förklarar begreppet planerad föråldring, eller planned obsolescence, som olika sätt företag medvetet förkortar livslängden på en produkt i syfte att i snabbare takt sälja nya produkter.

– Livslängden begränsas med hjälp av olika metoder, från att använda sämre material eller produktionstekniker, till inbyggda spärrar, fortsätter han.

Ett exempel på inbyggda spärrar är Samsungs laserprintrar som hade en säkring i en av sina moduler. Printern slutade printa efter cirka 5000 sidor vare sig modulen fortfarande fungerade eller inte. Man kunde förvisso byta ut själva säkringen om man var lite tekniskt begåvad och kände till saken, men tanken från Samsungs håll var naturligtvis att kunderna skulle byta ut modulen.

Ett gammalt fenomen som flugit under radarn

Planerad föråldring upplevs som ett modernt fenomen, men har i praktiken existerat länge. Det första kända fallet där företag gått samman och medvetet begränsat sina produkters livslängd är den så kallade Phoebus-kartellen på 1920-talet. Kartellen bestod av företag som tillverkade bland annat glödlampor (bland annat Osram och Philips). Förutom den vanliga kartellverksamheten kring prissättning och produktionsmängder kom man också överens om att begränsa glödlampornas livslängd till 1000 timmar. Livslängden hade tidigare varit mellan 1500 och 2000 timmar.

Mickelsson säger att det är svårt att veta i vilken utsträckning den typen av överenskommelser funnits i andra kartellbildningar. 

– Planerad föråldring är ett fenomen som hamnat på agendan relativt sent, först under 2000-talet, och det syns i forskningen. De äldre forskningsartiklarna handlar främst om hur planerad föråldring kan användas för att öka ett företags intäkter, berättar han. 

Det är i regel svårt att påvisa att företag medvetet begränsar livslängden på sina produkter, fenomenet i sig är ofta i en juridisk gråzon. Kritik brukar ofta besvaras med att det är upp till konsumenten själv att avgöra vilken kvalitet man vill köpa.

Påtagliga konsekvenser för miljön

Planerad föråldring har också uppenbara effekter på miljön. Då fler produkter produceras går det naturligtvis åt mer råvaror och mer energi. Industrin är dessutom den sektor i samhället som har högst koldioxidutsläpp. I slutändan blir det såklart också mer avfall då en större mängd produkter produceras.

– Många företag kommunicerar aktivt om sitt miljöansvar och vad de gör för att minska sitt klimatavtryck, men det händer att de utelämnar vissa obekväma detaljer ur sin kommunikation, säger Mickelsson.

Moderna distributionskedjor är ytterst komplexa och det är fullt möjligt att företag inte har full koll på vad som händer i kedjornas ändor, alltså råvarornas ursprung och vad som slutligen händer med avfallet.

 – Man skulle hoppas att företag skulle börja ta miljöfrågor på större allvar, men om man ser bakåt i historien är företag ofta motvilliga att genomföra sådana förändringar som gör att företagets vinst sjunker eller att det blir svårare för företaget att verka, berättar Mickelsson.

Det har visat sig att konsumenter också i regel är motvilliga att ändra sina konsumtionsvanor, och de aktivister som uppmanar till förändring är trots allt en minoritet. Förmodligen är det lagstiftning som har störst sannolikhet att leda till förändring inom både produktion och konsumtion, tror Mickelsson.

Europeiska unionen behandlar för tillfället en förordning som bland annat ska förlänga produkters livslängd samt göra dem enklare att reparera, uppgradera och återvinna dem.