28.6.2019
Klimatångesten, Greta Thunberg och andra liknande fenomen har igen på bredare front aktualiserat begreppet hållbar utveckling. Begreppet är inte nytt, det fick sitt genomslag i och med den så kallade Brundtlandrapporten som skrevs på uppdrag av FN 1987.
Rapporten enade världens miljörörelser kring sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring och etablerade den amerikanska miljövetaren, författaren och agronomen Lester Browns begrepp ”hållbar utveckling”.
Hållbar utveckling – ett diffust begrepp
Vid Centret för livslångt lärandes Åboenhet hölls i maj en personaldag, där fokus var att lära sig mera om hållbar utveckling.
”Hållbar utveckling, det har man hört om sedan lågstadiet men inte kan jag riktigt förklara vad det innebär.” Det var en av kommentarerna när gruppen inledningsvis gavs som uppgift att reflektera över sin egen kunskapsnivå.
Tove Holm, som ledde personaldagens utbildning, får förklara.
– I Bruntlandrapporten finns en definition som är ganska lätt att förstå ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
– Det centrala i arbetet för en hållbar utveckling är att man beaktar såväl ekologisk som ekonomisk och social och kulturell hållbarhet. Ofta tänker man att det endast gäller miljön men så är det alltså inte, det är ett mera mångfacetterat begrepp än så, säger Holm.
Holm är koordinator för Östersjöutmaningen 2019–2023 vid Åbo stad. Tidigare jobbade hon vid Skyddsfonden för Skärgårdshavet.
Utbildningen hon höll för CLL:s personal utgick från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, den så kallade Agenda 2030. Mycket gick ut på att reflektera över hur man själv kan beakta målen i sin vardag och framförallt i sitt arbete.
– Sjutton mål och 169 delmål känns kanske övermäktigt men poängen är att vi alla ska försöka göra någonting och tillsammans bidra till att främja en hållbar utveckling, säger Holm.
CLL går gärna i bräschen
Vid Centret för livslångt lärande har man redan en hel del verksamhet som främjar de globala hålbarhetsmålen (se faktaruta), vilket också innebär att CLL har ett brett kontaktnät i hållbarhetsfrågor. Rent tematiskt arbetar man för hållbarhet till exempel genom innovativa digitala lärmiljöer och genom att erbjuda kurser som stärker kompetenserna som ett föränderligt samhälle kräver.
Catharina Groop, vicedirektör vid CLL säger att en av CLL:s målsättningar är att höja hållbarhetsmedvetenheten såväl inom Åbo Akademi som bland samarbetspartners.
– Vi börjar med oss själva. Tanken med personaldagen var att ge alla i personalen möjlighet att reflektera kring hållbarhetsfrågor, eftersom alla vid CLL inte upplever att deras arbete kopplar till hållbarhetstematiken. Under hösten arbetar vi vidare på flera fronter genom att se över möjligheten att ännu tydligare integrera hållbarhetsaspekterna i våra projekt, kurser, fortbildningar och annan verksamhet. Därtill vill vi att hållbarhet blir en ledstjärna för hur vi agerar på ett mer praktiskt plan. Vi går gärna i bräschen för hållbarhetsabetet.
Så vad kan vi göra helt konkret?
Svaren varierade en hel del när grupperna på utbildningen funderade på åtgärder:
Vi ska leva som vi lär och bli bättre på sopsortering – också i samband med kursarrangemang, vi ska se över vårt hus och fundera på att spara energi på olika sätt, vi borde ha ett utvärderingssystem för hur bra vi följer hållbarhetsmålen i varje utbildning, vi borde ha hållbara rutiner för kommunikation, ledarskap, samarbete och kunskapsutbyte. Vi borde inse att vi är en kvinnodominerad arbetsgemenskap och fundera hur jämställdheten i fråga om männen beaktas…
– Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det behövs nån form av institutionalisering av hållbarhetsfrågorna. Vi måste få in dem i våra processer, det måste finnas incitament för att delta och uppföljning av hur det lyckas, säger Groop.
Hållbarhetsarbete vid Åbo Akademi
Catharina Groop anser att det akademiska samfundet bär ett stort ansvar för hållbarhetsfrågor.
– Klimatångesten och klimatoron är ett faktum bland många finländare. Åbo Akademi, precis som andra universitet, kan genom sin verksamhet fostra en ny generation av experter och problemlösare och samtidigt fungera som rollmodell och visa att det finns hopp, säger Groop.
Våren 2019 gjorde Groop på uppdrag av rektor Mikko Hupa en kartläggning av det hållbarhetsarbete som görs vid Åbo Akademi. Utredningen gjordes för Finlands universitetsrektorers råd UNIFI:s arbetsgrupp för hållbarhet och ansvarsfullhet.
– Kartläggningen är inte heltäckande men ger en fingervisning om den hållbarhetsrelaterade undervisningen, forskningen och de praktiska lösningarna vid ÅA. Mycket görs redan men vi kan också bli bättre på många fronter. Inledningsvis vore det viktigt att höja medvetenheten om vad hållbarhet egentligen innebär. Det finns de vid Åbo Akademi som de facto redan jobbar med hållbarhetsrelaterade frågor men själv inte inser att så är fallet, säger Groop.
Hållbarhet är ett av Åbo Akademis grundvärden enligt strategin 2015–2020 men Åbo Akademi har inte en separat strategi eller handlingsplan för hållbarhetsfrågor och därmed heller ingen uppföljning på dessa.
– Det är kanske här det brister. Vi behöver målsättningar och systematisk uppföljning för hela universitetet. En ny strategi för hela Åbo Akademi formuleras som bäst, hållbarhet får troligen där en mer framträdande roll.
FAKTA
Redan nu arbetar Centret för livslångt lärande aktivt för att främja hållbar utveckling:
- CLL administrerar den tvärvetenskapliga kurshelheten Sustainability Studies där fakulteten för naturvetenskaper och teknik är examinator. Kurshelheten kan väljas som biämne och kurserna ges i samarbete med ett flertal ämnen vid Åbo Akademi och delvis via Öppna universitetet som är en del av CLL.
- CLL koordinerar Åbo Akademis deltagande i European School of Sustainability Science and Research (ESSSR) som arbetar för ökat hållbarhetsrelaterat samarbete inom forskning och undervisning.
- CLL administrerar och deltar i ett flertal utvecklingsprojekt och nätverk kring hållbarhetsrelaterade teman, till exempel Baltic University Programme Finland, Keke-foorumi, Cascade och projekt inom energiteknik, samt fortbildning för lärare och personal inom social- och hälsovård.
