Skriv här det du söker efter!

Hälsoroboten sträcker ut en hjälpande hand

Hälsoroboten sträcker ut en hjälpande hand

Vårdarna är överbelastade och resurserna räcker ofta inte till. En lösning kan vara sociala robotar som redan i dag kan utföra många uppgifter som underlättar inom social- och hälsovårdssektorn, men det behövs mera evidensbaserad forskning. Vid Åbo Akademi arbetar man just nu på en helt ny lösning vars mål är att främja patientsäkerheten: en applikation där roboten Furhat ska kunna ge apotekets kunder råd om läkemedelsanvändning.

– Om bara några år, 2030, beräknas var fjärde finländare vara över 65 år. Det här händer samtidigt som antalet registrerade sjukskötare sjunker och den tid som vårdarna i praktiken hinner avsätta för direkt patientvård i medeltal bara är två arbetsdagar av fem. Resten av arbetstiden går till andra uppgifter som exempelvis administration och transporter. Det här visar att välfärdsteknologi och nya digitala lösningar är oerhört viktiga satsningsområden. Hälsorobotar kan vara ett sätt att möta de växande behoven av välfärdstjänster och för att säkra rätten till god och säker vård, säger Linda Nyholm, akademilektor och docent i vårdvetenskap vid Åbo Akademi.

Hon leder en tvärvetenskaplig grupp med forskare vid Åbo Akademi som just nu arbetar med att ta fram och vidareutveckla en applikation som gör det möjligt att använda sociala robotar med integrerad artificiell intelligens inom social- och hälsovården. Den första prototypen har speciellt fokus på minoritetsspråket svenska och utvecklas för en Furhat-robot som ska ge apotekets kunder läkemedelsinformation kring akut-p-piller.

Roboten Furhat.
Forskarna utmanas av bland annat etiska frågor: hälsorobotar ska bidra till en god och säker vård där patienten får ett värdigt bemötande. Just nu utvecklar forskarna en applikation för Furhat-roboten som ska användas för att ge läkemedelsinformation på apotek. Foto: pressbild från furhatrobotics.com.

– Vi tror att användarna av den här typen av produkt är en lämplig målgrupp eftersom de ofta är förhållandevis unga och bekväma med ny teknologi. Produkten är ett receptfritt läkemedel som förvaras bakom disk eftersom kunden behöver få information om hur det ska användas och om eventuella biverkningar.

Tvärvetenskaplighet stärker forskningen

Applikationen testas i laboratoriemiljö under hösten 2022 och ska vidareutvecklas inom ramarna för projektet FarmAInteraktion. Målet är att bidra med tvärvetenskaplig kunskap om huruvida sociala robotar som placeras på apotek kan stödja patientsäkerheten genom att ge läkemedelsinformation, upplysning och rådgivning om exempelvis eventuella biverkningar och kontraindikationer. Projektet är ett samarbete mellan hälsovetenskaperna, Experience Lab, enheten för informationsteknologi och enheten för farmaci vid Åbo Akademi. Man kommer också att involvera apotekspersonal, studerande, Finlands Apotekarförbund och Klient- och patientsäkerhetscentret i utvecklingsprocessen.

Samtidigt som forskningen går framåt finns många av utmaningarna kring människans interaktion med sociala robotar kvar: de etiska frågorna, användarnas tillit till robotarna och den komplexitet det innebär att ta i bruk robotiken inom social- och hälsovården.

– Den största oron bland patienter och vårdpersonal är att robotarna kommer att ersätta vårdpersonalen och att den mänskliga kontakten i vården försvinner. En annan utmaning är att vårdpersonal ofta anser att de har för svaga kunskaper och för lite tid att lära sig hur robotarna fungerar. De är helt enkelt rädda för att göra misstag då de hanterar tekniken. Vi vet att attityderna till robotarna påverkas bland annat av tidigare erfarenheter av tekniska hjälpmedel, men också av ålder, utbildningsnivå, kulturell bakgrund och förväntningarna på hur det kommer att vara att använda roboten.

Roboten Pepper.
Roboten Pepper har potential att användas till exempel inom tandvården där den kan ge råd om munhygien. Hälsoroboten kan inte ersätta en människa, men kan ta över en del sysslor för att frigöra tid för personalen att finnas till för patienten. Hälsorobotar finns i flera olika varianter, men deras gemensamma syfte är bidra till god och säker vård samtidigt som de underlättar för både vårdpersonal och patienten. Foto: Åbo Akademi/ Catrin Sandvik

Pandemin banade väg för de sociala robotarna

Under coronaviruspandemin blev det tydligt att det finns nya behov av digitala verktyg och helt nya användningsområden för robotik och hälsorobotar. Robotarna är hygieniska och smittfria och kan därför med fördel utföra uppgifter som att dela ut mat och desinficera ytor i patientrum. De kan också erbjuda sällskap och aktiviteter för isolerade patienter.

Linda Nyholm och robotkatt.
Robotkatter kan användas inom äldre- och demensvården för att exempelvis lindra oro. Andra typer av hälsorobotar kan underlätta vården genom att till exempel lyfta, duscha eller underhålla patienten. Hälsorobotar kan på flera sätt bidra till att öka patienternas livskvalitet, delaktighet och självständighet i vården, säger Linda Nyholm. Foto: Mikko Lehtimäki

Då användningsområdena för de sociala robotarna ökar, växer också trycket på högklassiga forskningsresultat. Evidens och kunskapsbaserad utveckling är också krav inom alla områden i de nya välfärdsområdena.

– En av de största utmaningarna inom patientsäkerhetsarbetet i Finland är säker läkemedelsbehandling. Om säkerheten äventyras kan det i värsta fall orsaka allvarliga biverkningar och i förlängningen öka hälso- och sjukvårdskostnaderna. Hälsorobotiken har visat sig ha flera användbara fördelar för vårdpersonal och patienter och området kommer att fortsätta utvecklas. Med bättre kunskap om vilka patienternas, vårdarnas samt kundernas och den farmaceutiska personalens behov är kan nya tekniska hjälpmedel komma till nytta istället för att bli en utmaning för vården.

Malin Andtfolk och roboten Pepper.
Vid Åbo Akademis enhet för vårdvetenskap i Vasa arbetar ett flertal forskare och lärare med kliniska erfarenheter från vården. Sedan 2016 finns också en studieinriktning i välfärdsteknologi där man fokuserar på nya digitala e-hälsotjänster och hur man utvecklar, implementerar och utvärderar nya användarvänliga och evidensbaserade digitala lösningar i vården. På bilden Malin Andtfolk, universitetslärare vid Åbo Akademi, i samtal med den humanoida roboten Pepper. Foto: Mikko Lehtimäki


Åbo Akademi har fyra forskningsprofiler, varav Lösningar för hälsa är en. Profilen kombinerar en rad tvärvetenskapliga forskningsområden och arbetar med att utveckla lösningar för hälsan med slagordet ”from molecule to mind”, alltså från molekyl- och cellnivå till psykiskt välmående.  

Klicka här för att läsa mera om forskningsprofilen och hur du kan bidra.