27.4.2021

Höjt hemvårdsstöd förlänger familjeledigheten

När hemvårdsstödet höjs leder det till att hemvårdsperioden förlängs, visar en studie. Sysselsättningseffekten av högre hemvårdsstöd beror också på mammans tidigare arbetsmarknadsställning och på barnets ålder.

När stödet för hemvård höjs med 100 euro (i dagens penningvärde 131,52 euro) leder det till att familjeledigheten förlängs med i genomsnitt 2–3 månader. Ju svagare ställning kvinnorna har på arbetsmarknaden före de får barn, desto längre varar hemvårdsperioden, visar ny forskning.

Barnets ålder inverkar också på mammors sysselsättning. Om stödet för hemvård höjs innan barnet fyllt två år fördröjer det mammans återgång till arbetet. Om hemvårdsstödet däremot höjs efter att barnet fyllt två har det ingen inverkan på mammans beslut att börja jobba igen.

Höjningar i stödet för privat vård påverkar inte kvinnors sysselsättning.

Folkpensionsanstalten har i samarbete med Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi forskat i hemvårdsstödets och privatvårdsstödet inverkan på kvinnors sysselsättning.

Studien följde kvinnor som födde sitt första eller andra barn i början av 2000-talet tills de återgick till arbetet eller fick ett barn till. Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som visar att familjer vill sköta sina barn hemma 1,5–2 år.

Hemvårdsstödet och familjeledighetsreformen aktuella politiska frågor

Flera kommuner har minskat hemvårdsstödets kommuntillägg under 2020 och 2021. Nedskärningarna kan i vissa situationer ha en inverkan på sysselsättningen.

– Sysselsättningseffekten av kommuntilläggen är sannolikt mindre mitt under coronakrisen än om minskningarna hade infallit med en konjunkturuppgång. Om mamman har ett jobb att återgå till kan nedskärningar i kommuntilläggen ha en större sysselsättande effekt, säger Tapio Räsänen, forskare vid Folkpensionsanstalten.

– Rent generellt visar våra resultat att det går att påverka kvinnors sysselsättning genom att minska nivån på hemvårdsstödet i takt med barnets ålder, säger Eva Österbacka. Högre stöd för vårdledighet när barnen är yngre är också i linje med föräldrarnas önskemål, samtidigt som långa vårdledigheter har konsekvenser för jämställdheten på arbetsmarknaden.

Enligt forskarna kan lärdomarna från studien vara till nytta i den aktuella familjeledighetsreformen. Studien ger ny kunskap om hur effekterna av förmåner till barnfamiljer varierar beroende på kvinnans arbetsmarknadsställning och olika bakgrundsfaktorer i familjen.

Läs mer:

Österbacka E & Räsänen T. Back to work or stay at home? Family policies and maternal employment in Finland. Journal of Population Economics. Läs artikeln här.

Mera information:

Eva Österbacka, professor i nationalekonomi, Åbo Akademi
046 921 6893
eva.osterbacka@abo.fi

Tapio Räsänen, forskare, Folkpensionsanstalten
050 302 9292
tapio.rasanen@kela.fi