6.5.2021
Urbanisering har lyfts fram som en av det här århundradets stora, globala megatrender. I dag bor mer än hälften av världens befolkning i stadsområden. År 2050 förväntas mer än två tredjedelar av världens befolkning bo i städer. I en allt mer urbaniserad värld är städernas framtid avgörande för samhällsutvecklingen kommande generationers välbefinnande. Hur ser framtidens städer ut? Hur ser en hållbar stad ut? Den goda staden, finns den?
Enligt Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa, är staden och det urbana livet en slags referenspunkt för livet i vår tid.
– Staden formar människorna, och människorna formar staden.
Peter Ehrström, vad är en stad?
– Det närmaste svar jag kan ge är att det inte finns något exakt svar. Man kan säga att en stad är en tätort med en kritisk mängd invånare och verksamheter, men hur man definierar dessa varierar beroende på vem man frågar.
– När vi tänker på städer tänker vi ofta på själva stadskärnan, på centrum med dess karakteristiska landmärken, byggnader och atmosfär. Men den administrativa staden ser oftast mycket annorlunda ut. Inom den administrativa staden finns det ofta landsbygd, eller så kallade rurbana områden, alltså områden med både urbana och rurala karaktärsdrag. Frågan är var staden börjar och var den slutar?
Stadsidentitet eller stadskultur – hur viktigt är det för att göra en stad?
– Jätteviktigt, och inte enbart stadsidentitet utan också stadsdelsidentitet. Det har en betydande inverkan bland annat på områdets bostadspriser, attraktivitet och så vidare. Dagens urbana människor vill gärna bo på ställen som har en klar identitet, en tydlig image och historia och levande street life – samtidigt som området ska kännas tryggt.
När vi gör den här intervjun befinner vi oss fortfarande mitt i coronapandemin. Har pandemin förändrat vår syn på städer?
– Pandemin har på många sätt fört oss in i ett paradigmskifte. För tillfället ser vi tre olika kriser som samverkar – förutom den rent hälsomässiga krisen med covid-19 befinner vi oss också i en social kris och i en ekonomisk kris och jag tror vi kommer att se ganska många förändringar, också i vår syn på stad och landsbygd.
– Det är uppenbart att distansarbetet är här för att stanna. Många branscher där man tidigare sett ner på eller med misstänksamhet på distansarbete har idag insett att det är ett ganska effektivt sätt att jobba. Jag tror att en kombination av arbete i kontorsmiljö och distansjobb kommer att bli det nya normala. Vi kommer ändå inte helt övergå till distansarbete, det fysiska mötet kommer fortsättningsvis vara viktigt för människors välmående och spontana möten stöder kreativiteten.
– Särskilt spännande är att se vad som sker i de områden som befinner sig i pendlingszonernas gränsområden. Man brukar tala om 45-minutersradien, en tidsgräns där relativt många är beredda att pendla till jobbet. När vi jobbar hemifrån allt mer och inte nödvändigtvis åker till kontoret varje dag flyttas pendlingsgränsen kanske till 50 minuter eller 55 minuter. Åtminstone en del orter som nu ligger mellan 45 och 55 minuter kommer kanske kunna locka nya invånare och till och med vända en negativ befolkningstrend. Det kan rädda byskolan, närbutiken, ortens ekonomi. Det blir intressant att se. Vi lever nu i abnormala tider och väntar på det nya normala.
De senaste åren har urbaniseringen lyfts fram som en de stora globala megatrenderna. Kommer den utvecklingen att fortsätta?
– Ja, det tror jag. Möjligheterna i städerna kommer fortsättningsvis att locka en stor del av världens invånare. Coronapandemin kan eventuellt tillfälligt, ställvis dämpa takten, men det är troligen en temporär förändring. Det mänskliga minnet är ganska kort.
Många stora städer vill i dag ha ett landmärke, ett mammutprojekt ritat av en av världens stjärnarkitekter.
– Däremot kan coronakrisen nog komma att påverka hur morgondagens städer planeras.
Hur ser morgondagens städer ut då, bokstavligen?
– Tidigare talade jag gärna om kunskapsstaden som efterträdare till industristaden, men morgondagens attraktiva stad skulle jag nog främst beteckna som den hållbara staden.
– Om vi ser på de senaste decennierna är kulturdriven tillväxt en viktig trend, men till exempel också höga hus och strandnära boende.
– Många stora städer vill i dag ha ett landmärke, ett mammutprojekt ritat av en av världens stjärnarkitekter. Det uppfattas av många som ett kännetecken på en framgångsrik stad. Man talar om att sätta en stad på kartan, att sätta Stockholm på kartan eller sätta Helsingfors på kartan.
– Ta diskussionen kring Guggenheimmuseet i Helsingfors. Guggenheimmuseet i Bilbao var ju ett fint exempel på hur kultur och stjärnarkitektur lyfte en hel stads image. Men då ska man komma ihåg att Guggenheimprojektet i Bilbao var en del av en mycket större stadsomvandling i Bilbao-området, och ett Guggenheim i Helsingfors skulle inte ha samma attraktionskraft som världens andra Guggenheimmuseum.
– En kritik mot den här utvecklingen är också att alla i strävan efter att skapa den unika staden bygger samma stad – lite karikerat. Man följer samma trender och får mer eller mindre homogena lösningar och designobjekt.
Att skapa en hållbar stad handlar inte bara om klimatmål. Det handlar lika mycket om att skapa en socialt hållbar stad och en ekonomiskt hållbar stad.
– En av de allra största utmaningarna för framtidens städer är frågorna kring hållbarhet. För den generation som i detta nu är omkring 15–20 år, ”Generation Greta” (efter generationens största ikon Greta Thunberg), är just hållbarhet en ledande tanke. Jag tror att de städer som söker gröna, hållbara, klimatsmarta lösningar när det gäller stadsutveckling kommer att lyckas locka till sig de kreativa individerna i Generation Greta. Det är förmodligen också de städer som kommer att bli mest framgångsrika, det är 2030-talets hotspots.
Vad borde stadsplanerarna tänka på för att locka Generation Greta?
– Det handlar om hur infrastrukturen ser ut, hur ut kollektivtrafiken ser ut, hur vi bygger vår stad. Bygger vi en stad för fortsatt privatbilism eller bygger vi en stad som är mera klimatsmart? Hur konstruerar vi våra hus, vilka nya lösningar finns det?
– Det finns till exempel två intressanta hus i Milano – Bosco Verticale, eller vertikal skog som det betyder – som hyser sammanräknat 900 träd. Det är ett intressant arkitektoniskt koncept som ersätter traditionella material i stadsmiljö. Där kommer visserligen inte genomsnittsmedborgaren i Milano att bo och vi kommer knappast att byggas skogar av hus med vertikal skog. Men det är viktigt att visa på möjligheterna att skapa gröna oaser i våra hus, i våra städer och jag tror att vi kommer att se mera av det. Man kan göra anpassade och mindre kostsamma lösningar i mindre städer.
– Att skapa en hållbar stad handlar förstås inte bara om klimatmål eller om att skapa en ekologiskt hållbar stad. Det handlar lika mycket om att skapa en socialt hållbar stad och en ekonomiskt hållbar stad. De olika pelarna av hållbarhet skapar resiliens att stå emot kriser såsom coronapandemin och andra framtida katastrofer.
Har stadsplanerarna tillräckligt med framtidstänk?
– Det varierar från plats till plats. Historien visar ju att städer blomstrar, men de går också tillbaka. Städer som Detroit som blomstrande när bilindustrin och industrisamhället byggdes upp blomstrar inte längre, och många andra industristäder likaså. Nu kommer vi in i en ny fas där den hållbara staden är den attraktiva staden.
– Sedan är det inte bara stadsplanerarna det hänger på, de är tjänstemän. Besluten fattas politiskt. Men frågan är om vi har tillräckligt många lokala politiker som förstår betydelsen av hållbarhet eller har intresse för det.
– Sämst fungerar det i städer där en liten klick, kanske bestående av några tunga politiker, några tunga byggherrar och några planerare, dominerar stadsplaneringen. Bäst blir det när man lyckas skapa dialog mellan flera olika grupper.
– Personligen tycker jag det allra viktigaste är att ge flera olika grupper möjlighet till deltagande i stadsutvecklingsprocessen. Frågor och metoder kring deliberation och deltagande demokrati är också frågor jag själv jobbar med och forskar i.
– Det här är glädjande nog en växande trend som i dag skrivs in i många utvecklingsvisioner och till och med i lagstiftning, att invånare måste höras i olika frågor. Det är jättebra.
Ett av FN:s globala hållbarhetsmål, mål nummer 11 handlar uttryckligen om hållbara städer och samhällen. Vad tänker du om det?
– De är förstås utmärkta och mycket ambitiösa mål. Men jag tror vi snarast ska se dem som goda målsättningar att sikta mot, men som kanske inte kommer uppfyllas. Åtminstone inte till alla delar och åtminstone inte fram till 2030.
– Det är ändå viktigt att markera den här ambitionen och sen får man försöka uppnå målen så gott man kan. Jag tycker FN:s mål är en ganska bra beskrivning av vad en god stad är, och jag tror det är en stad där de flesta av oss skulle vilja bo.
Det kan kanske tyckas överraskande att den hållbara staden finns med bland FN:s hållbarhetmål jämsides med mål som rätten till jämställdhet, god utbildning eller god hälsa.
– Vi lever i en urban tid. Staden och det urbana livet är vår tids referenspunkt. Majoriteten av människorna på jorden bor eller kommer att bo i städer och människor formar staden och samtidigt formar staden människor.
– Jag tycker det är ganska naturligt att man lyfter fram staden eftersom många av de möjligheter, men också de problem som finns i vår värld kan kopplas till stadsmiljöer.
Om man ser på den offentliga debatten upplever man ibland att det finns ett motsatsförhållande mellan stad och landsbygd. Måste det vara så?
– Nej, det måste det inte vara. Dessutom utgör landsbygd och städer oftast en syntes. De är delar av samma helhet. Staden behöver landsbygden, landsbygden behöver staden – det handlar om att finna balans och samarbete.
– Man ska komma ihåg att städer ofta inkluderar landsbygdsområden. Det är inte alltid en dramatisk gräns mellan stad och land. Jag nämnde ordet rurbant tidigare – rurbana områden som alltså är på gränsen mellan det rurala och det urbana.
Beskriv ett rurbant område!
– Det är stadsnära landsbygd. Ett gott exempel här i Vasa är Sundom, en by som tidigare var en fiske- och småbruksby och idag är en stadsdel i Vasa, men fortfarande är ett landsbygdsdominerat område.
Om du får visionera lite. Hur ser den goda staden ut? Finns den?
– Den goda staden är förstås en utopi. Städer kommer alltid att ha både brister och möjligheter, och uppfattningen om vad en god stad är varierar mellan individer, mellan grupper, och den varierar över tid och rum.
– Det finns förstås grundläggande värden, som FN:s mål som vi var inne på tidigare. De tre hållbarhetpelarna utgör också en viktig grund för en god stad, det vill säga miljömässig kvalitet, ekonomiskt välstånd och social rättvisa.
Fina lösningar på ett ställe kan leda till svåra problem på ett annat.
– Av de tre hållbarhetspelarna har jag själv främst jobbat med social hållbarhet, frågan kring vems stad som förverkligas, för vem staden planeras, vem som har tillträde till staden och vem som inte har det? Vilket slags samhälle är det vi vill upprätthålla eller skapa?
– Många stadsvisioner med vackra, fina lösningar fokuserar på områden där en övre medelklass har råd att bo. Men vad händer med de områden som inte omfattas av förändringsarbetet? Vi talar om en av effekterna av det som kallas gentrifiering. När vi skapar en hållbar, välmående, snygg ”Stadsdel A” leder det ofta till att rika flyttar in, hyrorna stiger, och fattiga flyttar ut. Det i sin tur kan innebära att vi skapar eller flyttar problem till en nedgången, fattig och farlig ”Stadsdel B”. Sett som helhet är det inte alls hållbart.
– Alla stadsdelar utvecklas ju inte samtidigt så man måste börja den hållbara utvecklingen någonstans, men det är viktigt att visioner och planering beaktar staden som helhet. Fina lösningar på ett ställe kan leda till svåra problem på ett annat.
Det är nästan som om en stad är en levande organism där allt påverkar allt…
– Precis så är det. När vi tänker på den goda staden ska vi inte bara tänka på den goda stadsdelen utan på hela staden. Och den omgivande landsbygden. De är som sagt i ett ömsesidigt beroendeförhållande av varandra.
Vill du veta mera? Hör en intervju med Peter Ehrström i podcasten Forskaren!