11.8.2022

I juni uppmättes den hittills intensivaste marina värmeböljan på Åland

Under slutet av juni och början av juli (26.6–4.7.2022) observerades en marin värmebölja som varade i nio dagar vid Åbo Akademis biologiska fältstation Husö på Åland. Det är tredje året i rad som vattentemperaturerna i juni har varit anmärkningsvärt höga.

Den marina värmeböljans medelintensitet var 4,9 °C över det normala, medan den maximala intensiteten var 6,4 °C över det normala. Både medelintensiteten och den maximala intensiteten är de högsta noterade sedan mätningarna i denna tidsserie började för 17 år sedan.

– Anmärkningsvärt är även att det den 30 juni i år också mättes ett nytt värmerekord för mätstationen i Husöviken. Temperaturen steg till hela 27,65 °C. De tidigare toppnoteringarna för temperatur har ägt rum under senare halvan av juli och i augusti, säger Lucinda Kraufvelin, doktorand vid Åbo Akademi med inriktning på globala förändringar och extrema händelser.

En marin värmebölja definieras som en period på fem eller flera på varandra efterföljande dagar, under vilka havsvattentemperaturen överstiger den 90:e percentilen (se figur nedan, den övre gråa streckade linjen). Detta värde bestäms utgående från lokal klimatologi som vanligtvis baseras på minst 30 år av historiska temperaturdata. Vid bryggan på Husö biologiska station har en temperaturmätare registrerat vattentemperaturen på cirka en meters djup varannan timme sedan 2005, under isfria förhållanden, vilket ger tillgång till 17 år av data.

Likt globala mätningar visar även andra, cirka 30-åriga långtidsmätningar från Åland en generellt stigande trend i vattentemperaturerna. Mätningsfrekvensen i de 30-åriga tidsserierna är betydligt lägre (en till två gånger per vecka) jämfört med mätningarna som används för att följa med marina värmeböljor (en gång varannan timme). Tack vare de frekventa mätningarna sedan 2005 har följande anmärkningsvärda händelser, kopplade till stigande temperaturer, noterats under de fyra senaste åren:

• Åren med flest marina värmeböljor (2018 och 2020).
• Året med den längsta sammanhängande marina värmeböljan (2021)
• Marina värmeböljan med både högst medel- och maximal intensitet (2022)
• Den högsta registrerade temperaturen (2022).

– Speciellt vattentemperaturerna i juni har varit på en anmärkningsvärt hög nivå tre år i rad. Dessa varma perioder i juni har efterföljts av en svalare period under högsommaren, när det tidigare har varit som varmast, säger Christian Pansch-Hattich, biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.

Perioder av extrema vattentemperaturer påverkar allt under ytan. Effekterna blir mest påtagliga då det kommer till arter som ej kan förflytta sig undan värmen. Redan nu har det noterats att till exempel blåstången slutar att fotosyntetisera när det blir varmare än normalt, för att sedan slås ut ifall temperaturen under några dagar i rad hålls på en ovanligt hög nivå. Samtidigt gynnar högre temperaturer ettåriga, snabbt växande trådalger, något som är ett problem då de höga vattentemperaturerna även kan slå ut de små kräftdjuren som lever av att beta på trådalger som växer till exempel på blåstång. Hålls inte trådalgerna tillbaka, kan de täcka in blåstången så att den kvävs.

På Östersjöns bottnar får de viktiga bottenlevande djuren (exempelvis musslor och havsborstmaskar) det svårt när det blir varmt. När temperaturen stiger över det normala blir bottendjuren först tröga.

– Stiger temperaturen för mycket under en längre tid, till exempel en vecka, dör många bottendjur. Detta gör att bottensedimenten inte längre syresätts lika effektivt, något som leder till att syrebrist uppstår, varpå fosfor som funnits bunden i sedimenten läcker ut i vattnet. Fosforn i sin tur bidrar till övergödningen av Östersjön, med bland annat ökade algblomningar som följd, säger Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station.

Globalt sett utgör Östersjön ett av de havsområden där ytvattentemperaturen för tillfället stiger snabbast. Under de senaste 30 åren har temperaturen i Östersjön stigit med två grader i medeltal. Eftersom temperaturökningen är en av de främsta drivkrafterna bakom en ökad frekvens av marina värmeböljor, tillsammans med varaktigheten och intensitet hos värmeböljorna, kommer detta sannolikt att påverka Östersjön allt tydligare i framtiden.

För mera information kontakta:

Lucinda Kraufvelin
Doktorand vid Åbo Akademi med inriktning på globala förändringar och extrema händelser
E-post: lucinda.kraufvelin@abo.fi
Tfn: +358 40 353 0040.

Christian Pansch-Hattich
Biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi
E-post: christian.pansch-hattich@abo.fi
Tfn: +358 50 512 6850

Tony Cederberg
Amanuens vid Husö biologiska station, Åbo Akademi
E-post: tony.cederberg@abo.fi
Tfn: +358 (0)18 37310