17.2.2021

Det mångvetenskapliga forskningsprojektet Minhag Finland utforskar och beskriver dagens finländska judendom ur ett vardagsperspektiv, i ljuset av de utmaningar som dagens snabbt föränderliga religiösa landskap för med sig.

Fem forskare medverkar i projektet, som inleddes år 2018 och finansieras av Inez och Julius Polin-institutet för teologisk forskning vid Åbo Akademi: FM Mercédesz Czimbalmos, docent Ruth Illman, docent Simo Muir, FD Dóra Pataricza och FD Riikka Tuori. Ruth Illman berättar om vad projektet går ut på.

–Teoretiskt knyter projektet an till forskningen kring vardagsreligiositet (vernacular religion), som idag drar till sig ett växande intresse världen över, och till forskning kring identitet och förändring inom hela den judiska världen, berättar Illman.

Forskare utgår ofta från att religioner formas av kunskap: av de stora tunga orden, de auktoriserade tolkningarna, de institutionella ritualerna och de lärda männens teologier. Religiös tillhörighet blir då något som man helt enkelt ”är” – en given komponent i identitetsbygget. Som en motvikt till detta kan vernacular religion beskrivas som ett samspel mellan att vara, veta och göra (being–knowing–doing): en dynamik som formas av kontinuitet, förändring och kontext.

–När vi i det här projektet fokuserar på judendomen som en aspekt av vanliga människors vardag letar vi efter de mångfasetterade, pågående och ibland motsägelsefulla processer för identitetsskapande som formar deras judiskhet, förklarar Illman.

Minhag Finland-projektet vill lyfta fram vikten av vardagen: av alla de små val människor ställs inför då de försöker leva ut sin religiösa identitet mitt i livet.

–Vi inkluderar både de djupt engagerade, de kulturellt anknutna, de andliga sökarna och de religiöst likgiltiga i vår undersökning. Det hebreiska ordet minhag betyder tradition och omfattar både synagogans liturgiska bruk och vardagens sedvänjor – det som är unikt för hur judiskt liv i Finland formats över tiden.  

Stor diversitet inom den lilla minoriteten

Projektet är uppbyggt kring fyra fallstudier som är utformade för att fånga allmänna trender inom vardagsreligiositet: matkultur, familjeliv, seder och relationer till det sekulära samhället. Uppgifterna består av arkivmaterial från officiella arkiv och familjearkiv.

En annan viktig del av projektet är de 101 etnografiska djupintervjuer som vi samlat in för projektet med medlemmar av Finlands judiska församlingar: män och kvinnor mellan 18–90 år.

Materialet visar på en stor diversitet inom den lilla minoriteten: våra informanter har rötter i olika världsdelar och talar olika modersmål – bl.a. finska, svenska, engelska, ryska, jiddisch, hebreiska, spanska. De har olika uppfattningar om vad som är ”traditionellt” eller ”typiskt” judiskt, de följer olika sedvänjor och tolkar sin judiskhet och sin relation till religionens institutioner, läror och strukturer på diametralt olika sätt.

Hur tänker du då du väljer mat i butiken? Vad äter ni hemma och vilka är dina käraste matminnen?

Hur firar ni helger i din familj, speciellt om föräldrarna kommer från olika religiösa traditioner? Vad tycker barnen om att de flesta andra i Finland inte gör på samma sätt? Minns du vad ni sjöng för melodier i synagogan då du var barn, och vad sjunger ni nu? I vilka situationer tänker du mest på att du är judisk? Anser du dig själv vara religiös eller andlig, eller har judendomen en sekulär eller kulturell betydelse för dig?

–Via sådana här frågor belyser vårt etnografiska material hur de små men betydande val och överväganden som görs i vardagen på ett avgörande sätt formar vad det betyder att leva som jude i Finland idag, säger Illman.

Finlands judiska gemenskap unik globalt sett

Varför är den här forskningen viktig som en del av Åbo Akademis minoritetsprofil? Hur kan den lilla och perifera judiska gemenskapen i Finland erbjuda relevant information som belyser globalt övergripande frågor om religion och förändring? Vad kan denna minimala minoritet erbjuda den internationella forskningen kring judendom?

–Vi vill lyfta fram att det judiska Finland är relevant på grund av dess exceptionella karaktär, som är både unik och representativ för allmänna mönster, berättar Illman.

Finland är ett av få länder med en överlevande östeuropeisk judisk gemenskap efter förintelsen. Det är också ett av världens mest sekulariserade länder.

De två judiska församlingarna i Finland (Helsingfors och Åbo) har cirka 1 300 medlemmar men antalet judar som bor i Finland idag uppskattas vara större. Bland dessa är antalet konverterade och de mångreligiösa äktenskapen anmärkningsvärt högt (till och med 95%) men samfundet är fortfarande officiellt ortodoxt och strävar efter att bevara en tydligt finsk-judisk identitet.

Den här profilen är helt unik: den är rotad i och definieras fortfarande som en ortodox gemenskap, men en stor del av medlemmarna ser sig själva som sekulära eller progressiva och sammanför många olika religiösa, kulturella och sekulära perspektiv i sin egen världsåskådning. Den snabbt växande mångfalden i Finland återspeglas också i det judiska samfundet som uppvisar en färggrann blandning av kulturer, språk och religiösa åsikter.

–Vårt mål är att skapa en analytisk modell för vardagsreligiositet som kan användas i forskningen kring andra minoritetsgrupper i andra kulturella och geografiska sammanhang. De mönster som vi finner i vårt forskningsmaterial jämförs med erfarenheter från det övriga Norden för att skapa nya utgångspunkter för forskningen kring religiösa minoriteters identitet i ett vardagsperspekt, förklarar Illman.

Projektet strävar också efter att skapa nya möjligheter för jämförande judaistik i Norden och att visa hur erfarenheterna från Finland utmanar och bidrar till utvecklingen av hela det internationella forskningsfältet. Forskargruppen samarbetar med ett brett nordiskt nätverk som omfattar bl.a. Forum för judiska studier vid Uppsala universitet, Senter for studier av Holocaust och livssynsminoriteter, Oslo, och flera forskningsprojekt vid Södertörns högskola.

Läs mer om Minhag Finland-projektet

• Du kan läsa mer om Minhag Finland-projektet på Polin-institutets webbsida genom att klicka här eller här.
• Även i bloggen Liikkeessä yli rajojen finns ett inlägg om projektet (på engelska). Läs inlägget genom att klicka här.
• Projektet Minhags projektsida hittar du här.
• Om du är intresserad av att läsa mer om nordisk judaistik, kan du också läsa specialnumret av Nordisk judaistik – Scandinavian Jewish Studies som forskningsgruppen gav ut år 2019.

Minoritetsforskning vid Åbo Akademi

Åbo Akademi har fyra forskningsprofiler, varav minoritetsforskning är en. Profilen är mångvetenskaplig och global med ambitionen att skapa ett världsledande centrum för studier och forskning med ett aktivt socialt engagemang. Syftet är att bidra till att utmana de mekanismer som skapar utanförskap och verka för ökad inkludering och jämlikhet.

Profilområdet sätter fokus på minoritetskultur och –identitet,  icke-diskriminering, lika rättigheter och demokrati. Man forskar också i de processer genom vilka minoriteter har blivit till historiskt och minoritetspositioner i historien. Forskningen inkluderar också pedagogiken genom kulturellt och språkligt sensitiv lärarutbildning.

Profilen inkluderar såväl äldre som nyare minoriteter och undersöker de processer genom vilka minoriteter blir till och det slags motstånd som dylika processer genererar.

Forskningsområdet vill lyfta fram att minoriteter är en tillgång som bidrar till mångfald och förståelse, både av samtid och av historia.

Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som satsar på minoritetsforskning i den här omfattningen.

Klicka här för att läsa mera om forskningsprofilen och hur du kan bidra.