20.12.2019
Hur pyntar du till julen? Traditionellt med tomtar och pappersbonader, med guld och glitter eller avskalat och jordnära?
– Folk har ganska bestämda åsikter om hur det ska pyntas till jul. En del tycker att blinkande ljusslingor i olika färger rent av är brist på god smak, medan andra tycker att julen är den tid på året då man kan tillåta sig att dekorera lite kitschigt, berättar Lena Marander-Eklund, biträdande professor i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi.
– Julen är definitivt kitschens högtid! Då kan det kännas helt okej att dra på sig en fulfin jultröja i akryl eller satsa på en blingig julgran trots att man vanligtvis föredrar det mer okonstlade, säger Blanka Henriksson, forskningsledare i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi.
Det är till folkloristerna vid Åbo Akademi som många journalister ringer när de vill fråga om Lucia- eller jultomtetraditionens ursprung.
– Jag minns ett år när jag fick 14 samtal, säger Marander-Eklund med ett leende. Men det är klart att man formulerar vissa standardsvar.
– Det är också vårt jobb att svara, säger Henriksson.
Jultomten, som vi känner honom idag, är ju ett konglomerat av traditionella berättelser, mytiska och religiösa figurer och reklam, berättar folkloristerna. Luciagestalten likaså är en blandning av gammal folktro, legender och historiska fakta och har de facto inte så mycket mer än namnet gemensamt med helgonet Sankta Lucia från Syrakusa.
Ständig förvandling
Folkloristik är ett vetenskapsområde där olika expressiva uttrycksformer såsom berättelser, sagor, riter och myter studeras. Det handlar om allt från folkdräkter och mytomspunna djur till fotbollsanhängarkultur, gulnäbbsintagning, politiska skämt, hatprat på sociala medier och bröllop. Inklusive julens kulturella inslag.
– Vi har kanske uppfattningen att jultraditioner är väldigt statiska och oföränderliga. Men de förändras – precis som mycket annat speglar fester och högtider det omgivande samhället och dess utveckling. Vissa förändringar är mer uppenbara, andra mindre, säger Henriksson.
– Julens färger är ett bra exempel på kulturella inslag som lever och förändras, säger Marander-Eklund. Mina vuxna barn pyntar i vitt och silver medan min jul är väldigt röd. Där finns en tydlig generationsskillnad.
Idag ligger julhalmen ligger inte längre på golvet, men halmen och det halmgula sprider fortfarande julstämning i olika skepnader.
Och den röda färgen, som de flesta säkert betraktar som den riktigt traditionella julfärgen, är de facto också den en nykomling.
Rött var länge en dyrbar färg att framställa och användes endast vid festliga tillfällen, inte enbart till jul. Julen i det gamla bondesamhället hade få röda komponenter. Det kunde vara en skål röda äpplen, en enstaka röd ljusstake eller röda ränder i bordlöparen.
Trots det finns den röda julens rötter delvis i just den tidsperioden. Rådarna, eller gårdstomten, som var gårdarnas skyddsväsen i nordisk folktro, hade nämligen röd toppluva. Gårdstomten såg till gården året runt, men dess roll kom med tiden att accentueras kring jul.
Två personer som format många nordbors bild av tomten var Viktor Rydberg med sin dikt Tomten från 1881, där tomten ser efter gården en midvinternatt och funderar över människornas ändliga livstid, och Jenny Nyström som från 1874 tecknade flera julkort med tomtemotiv.
– Där, nånstans mellan rådarnas röda toppluva, Coca-Colas reklam från 1931 med en fryntlig tomte i röd skrud, järnekens och lingonens röda bär, och andra inslag därtill, blev julen så småningom röd. Det var särskilt under efterkrigstiden som det röda slog igenom ordentligt, säger Marander-Eklund.
Det gröna har alltid funnits
Julens gröna inslag har för sin del betydligt längre anor.
– Det gröna har på sätt och vis alltid funnits. Det kommer från romarnas saturnalier, en högtid i det antika Rom som firades i december där dekorationerna involverade grönska, kransar och girlanger som hängdes över dörrar och fönster, berättar Lena Marander-Eklund.
– Man tog helt enkelt vad man hade att tillgå den årstiden i form av städsegröna växter, och så har det fortsatt fram till i dag. Barrträden är gröna på vintern, lingonriset är grönt på vintern, och längre söderut hittar man mistel och järnek, alla typiska gröna inslag i julen, säger Henriksson.
Halm var ett annat viktigt naturmaterial som togs in i stugorna.
– Ända in på 1800-talet spelade julhalmen en stor roll för festsederna kring julfirandet i Norden. Golven i bondstugan kläddes med halm, och den kunde man både sova och leka jullekar i samtidigt som den skyddade för kylan som kröp in mellan golvspringorna, berättar Marander-Eklund.
– Idag ligger julhalmen ligger inte längre på golvet, men halmen och det halmgula sprider fortfarande julstämning i olika skepnader.
Skapa egna traditioner
Det som ur ett folkloristiskt perspektiv är spännande med julen är att den dels är extremt traditionsbunden, dels väldigt trendkänslig, berättar Blanka Henriksson. Många vill fira jul exakt så som de alltid har firat, och samtidigt är julen en konsumtionsfest där produkterna, den ena trendigare än den andra, avlöser varandra.
Var och en kan reflektera över varför man själv gillar det man gillar. Vilka erfarenheter har man själv av jultraditioner, vilka traditioner vill man föra vidare, vilka tar man avstånd ifrån, och varför?
– Man talar också kommersiellt om julfärger. Julfärgen 2018 lär ha varit brun, i år grön. Men inte det traditionella knallgröna, utan en mer bruten, mossgrön nyans. Avsikten är såklart att man inte ska återanvända, utan köpa nytt.
Även om det är branschen som utser årets julfärg eller årets julklapp återspeglar de ofta en större samhällstrend eller ideologi, framhåller Henriksson.
– Det är inte bara en produkt man köper, utan det är en produkt som skapar eller förstärker värderingar – familjevärderingar eller klimatvärderingar eller något annat fenomen som ligger i tiden. Och jag tror att ekotänket också kommer att bli allt starkare, också i jultraditionerna.
Vilka slutsatser kan man dra utgående från olika sätt att julpynta?
– Jag tror inte att man ska dra några långtgående slutsatser om varken generation, klass eller någonting annat utgående från julpyntet, säger Henriksson. Men det är klart att var och en kan reflektera över varför man själv gillar det man gillar. Vilka erfarenheter har man själv av jultraditioner, vilka traditioner vill man föra vidare, vilka tar man avstånd ifrån, och varför? Hur skapar du din jul? säger Henriksson.
Vill du lära dig mer om jultraditioner, här är folkloristernas lästips:
Nu gör vi jul igen (2006), en antologi från en rad svenska kulturinstitutioner. Klicka här för att läsa antologin i pdf-format.
Den svenska julboken (1993), skriven av folkloristen Jan-Öjvind Swahn som också verkade vid Åbo Akademi.