27.6.2024
Människans inverkan på bottenlevande djur längs Ålands kust är stor, visar ny studie
En nyligen publicerad studie från Åbo Akademi visar att mänsklig påverkan har en betydande effekt på strukturen och funktionen hos samhällen av ryggradslösa djur vid kusten i Ålands skärgård.
Kustnära ekosystem fungerar som viktiga gränsytor mellan land och hav och erbjuder en mängd ekologiska funktioner som är viktiga för både livet i havet och det mänskliga samhället. Dessa ekosystem utsätts dock för allt större påfrestningar från människor, vilket leder till miljöförändringar som får konsekvenser för både ekosystemen och samhället. En ny vetenskaplig studie har sammanställt en omfattande mängd data från åren 2003 till 2022 från Ålands skärgård som belyser de invecklade förhållandena mellan miljöfaktorer, mänskliga aktiviteter, marina ryggradslösa djur och ekosystemfunktioner. Insamlingen har utförts på Husö biologiska station, Åbo Akademis forskningsstation belägen på Bergö på Åland.
– Vi är tacksamma för de många studerande och forskare vid Husö biologiska station som under årens lopp har samlat in ryggradslösa djur som lever i sedimenten på havsbotten vilket har möjliggjort sådana här djupgående studier, Maïté P. Jacquot, huvudförfattare till studien och nybliven doktor i marinbiologi från Åbo Akademi.
Resultaten publicerade i tidskriften Marine Ecology Progress Series identifierade den naturliga skärgårdsgradienten, men också mänsklig påverkan, till exempel i form av fiskodling, som de främsta faktorer som formar dessa undervattenssamhällen i den åländska skärgården. Tydliga skillnader i miljöförhållanden, egenskaper hos sediment på havsbotten och mänskliga aktiviteter spelade en avgörande roll för vilka arter som förekom i olika kustzoner.
– Ett av de viktigaste resultaten av denna studie ligger i att förstå hur förändringar i marina samhällen bestående av ryggradslösa djur påverkar viktiga ekosystemfunktioner. Från syresättningen av havsbotten, till näringsflöden och till faunans roll som en central födoresurs för olika rovdjur och bottenlevande fiskar belyser vår forskning de invecklade sambanden mellan kustnära samhällen för ryggradslösa djur och ekosystemprocesser, säger Jacquot.
I havet runt Åland observeras en kraftigare övergödning i skyddade inre områden jämfört med mer exponerade yttre områden. Denna delvis naturliga gradient kopplades till förändringar i vilka arter som fanns där och deras egenskaper. En förändring ses i dominansen av så kallade r-strateger, eller opportunister, bland ryggradslösa djur. I mer påverkade miljöer sågs en lägre mångfald vilket länkade till sänkt potential för djursamhällena att upprätthålla olika ekosystemfunktioner.
– När vi navigerar genom aldrig tidigare skådade miljöutmaningar ger studier som dessa ovärderliga insikter i den komplexa dynamiken i kustnära ekosystem. Genom att avslöja samspelet mellan naturliga och av människan orsakade påfrestningar hoppas vi kunna bidra till välgrundade strategier för bevarande och förvaltning för att skydda dessa viktiga livsmiljöer, säger Jacquot.
Studien ”Trait responses to direct drivers and effects on multiple macrofauna-mediated ecosystem functions” finns publicerad i Marine Ecology Progress Series och kan läsas här.
Maïté P. Jacquot doktorerade vid Åbo Akademi med en avhandling om effekterna av mänskliga aktiviteter på ryggradslösa djur i flera områden i världen, inklusive Åland och mangroverna i Senegal.