15.3.2023

Medborgare vill ha större inflytande över beslutsfattandet – politiker och tjänstemän är skeptiska

I västerländska demokratier har man i många år talat om att den representativa demokratin i dess nuvarande form är i kris. Valdeltagandet går neråt, förtroendet för politiker sjunker och partierna tappar medlemmar. Många väljare upplever att den styrande eliten har förlorat kontakten med vanliga medborgare.

Olika nya former av medborgarengagemang har fått allt större uppmärksamhet som ett alternativ till att involvera medborgare. Men ska medborgare ha mera att säga till om i politiken, eller räcker det med traditionella möjligheter att påverka?

I en ny studie har forskare från Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet tittat närmare på hur politiker och tjänstemän förhåller sig till ökat medborgarengagemang och jämfört deras åsikter med medborgarnas åsikter.

Resultaten visar att medborgare mycket gärna vill ha större direkt inflytande över beslutsfattandet. Beslutsfattarna å sin sida är mer tveksamma, särskilt i situationer där medborgardeltagandet hotar deras kontroll över den politiska processen.

– Beslutsfattarnas skepticism grundar sig främst på att de inte litar på att medborgare kan hantera den komplexitet som beslutsfattande ofta innebär. De anser att man i stället borde satsa på medborgarengagemang genom att förstärka medborgarnas kunskaper så att dessa bättre skulle förstå samhällsfrågor och demokratiskt beslutsfattande, förklarar Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.

Forskarna fann att beslutsfattare som arbetar på nationell nivå dock anser att medborgarnas roll i beslutsfattandet kunde förstärkas på lokalnivå. Medborgarna själva är däremot inte lika intresserade av större delaktighet i lokalpolitiken.

Forskarna fann också att tjänstemän är mer skeptiska till större medborgarengagemang än politiker.

– Resultaten visar att det finns en klyfta mellan hurdant engagemang en stor del av medborgare skulle vilja ha och vad beslutsfattarna är beredda att erbjuda. Samtidigt känner beslutsfattarna av det ökade trycket att göra medborgare mer delaktiga. För demokratins framtid innebär resultaten att det finns mycket jobb kvar med att hitta en fungerande balans mellan medborgarengagemang och politikerproffs i demokratier, säger Rapeli.

Om studien:

Vesa Koskimaa, Lauri Rapeli och Staffan Himmelroos: ”Decision-makers, advisers or educable subjects? Policymakers’ perceptions of citizen participation in a Nordic democracy” i Governance.

Mera information:

Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk), Åbo Akademi
+358 50 303 7271
lauri.rapeli@abo.fi