14.1.2021
Finlandssvenskarna känner stark samhörighet med Norden och Europa, men i hemlandet känner många sig som andra rangens medborgare. Bland annat detta har man kunnat konstatera utgående från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern. Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) och Marina Lindell, projektforskare vid samma institut, forskar om finlandssvenskarna som minoritetsgrupp. Forskningen bidrar till att öka kunskapen om det svenska i Finland, men även om minoriteter i ett större perspektiv.
”En del av vår forskning handlar om att analysera finlandssvenskarnas åsikter och värderingar. För att kunna bedriva högklassig forskning om finlandssvenskarna behövs bra data.
Tack vare regelbundet återkommande enkätundersökningar sedan början av 2000-talet har vi idag ett unikt dataset.
Vi har två egna forskningsprojekt som berör finlandssvenskarna som minoritetsgrupp och som på olika sätt bidrar till att öka vår kunskap om det svenska i Finland men även om minoriteter i ett större perspektiv. Marina är även med i en tvärvetenskaplig forskningsgrupp som forskar om (äldres) sociala inkludering ur ett minoritetsperspektiv. Inom ramen för detta projekt har vi etablerat samarbete med minoritetsforskare i Kanada, Wales, Irland, Baskien och Katalonien.
Den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern
Den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern skapades år 2019 och består av 4800 deltagare från Svenskfinlands alla hörn. Varje deltagare i panelen svarar årligen på 2-4 enkätundersökningar via webben. Undersökningarna handlar om politik och samhälle och hittills har fyra enkätundersökningar gjorts.
Bland annat kunde vi konstatera att finlandssvenskarna känner stark samhörighet med Norden och Europa, men i hemlandet känner många sig som andra rangens medborgare.
Språkklimatet är utmanande och var tredje finlandssvensk har upplevt trakasserier – framförallt i massmedia och i rikspolitiken. Politiken är komplicerad, tycker många, men samtidigt litar ändå majoriteten på sin förmåga att delta i politiken.
Finlandssvenskarnas stöd för demokratin är högre än den finskspråkiga befolkningens. Till politiskt beslutsfattande och politiker är finlandssvenskarna däremot skeptiska. Två tredjedelar anser att landet behöver starka ledare för att återställa ordning och disciplin. En dryg tredjedel av finlandssvenskarna anser att experter borde styra landet – högre ålder och lägre utbildning är förknippade med mer konservativa värderingar.
I juni gavs samlingsvolymen ”Vad tycker Svenskfinland?” ut, i vilken många forskare analyserat olika teman, allt från tvåspråkighet till finlandssvenskarnas reaktioner på regeringens arbete gällande COVID19-pandemin.
Språkbarometern
År 2020 har vi även genomfört Språkbarometern som tar fasta på service på minoritetsspråket (svenska eller finska) i tvåspråkiga kommuner i Finland. Denna enkätundersökning görs vart fjärde år (allt sedan 2004) på uppdrag av justitieministeriet.
I årets undersökning kunde det konstateras att service på svenska fungerar bra i kommuner med svenska som majoritetsspråk men att det många gånger är utmanande i kommuner med svenska som minoritetsspråk. Minoritetens andel verkar också ha betydelse. Undersökningen analyserar även språkklimat, språkliga rättigheter och användning av eget språk i olika situationer.”
Minoritetsforskning vid Åbo Akademi
Åbo Akademi har fyra forskningsprofiler, varav minoritetsforskning är en. Profilen är mångvetenskaplig och global med ambitionen att skapa ett världsledande centrum för studier och forskning med ett aktivt socialt engagemang. Syftet är att bidra till att utmana de mekanismer som skapar utanförskap och verka för ökad inkludering och jämlikhet.
Profilområdet sätter fokus på minoritetskultur och –identitet, icke-diskriminering, lika rättigheter och demokrati. Man forskar också i de processer genom vilka minoriteter har blivit till historiskt och minoritetspositioner i historien. Forskningen inkluderar också pedagogiken genom kulturellt och språkligt sensitiv lärarutbildning.
Profilen inkluderar såväl äldre som nyare minoriteter och undersöker de processer genom vilka minoriteter blir till och det slags motstånd som dylika processer genererar.
Forskningsområdet vill lyfta fram att minoriteter är en tillgång som bidrar till mångfald och förståelse, både av samtid och av historia.
Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som satsar på minoritetsforskning i den här omfattningen.
Klicka här för att läsa mera om forskningsprofilen och hur du kan bidra.