20.1.2021
Den religiösa läskunnigheten behöver stärkas, eftersom diskriminering och ojämlikhet är vardag i samhällen som präglas av åskådningsmässig mångfald, säger Pamela Slotte, professor i religion och rätt inom profilen Minoritetsforskning vid Åbo Akademi. I sin forskning fokuserar hon bland annat på frågor som rör religionsfrihet, hur religiösa minoriteter påverkas av lagstiftning och på att motarbeta hatspråk och hatbrott relaterat till tro.
”Inom ramen för min professur i religion och rätt anlägger jag ett brett perspektiv på relationerna mellan religion och rätt i historien och nutiden.
I samarbete med nordiska och tyska kolleger har jag inom projektet Protestant Legacies in Nordic Law under de senaste åren utforskat dessa relationer, inklusive hur den ’sekulära’ rätten i våra respektive länder har begreppsliggjort och hanterat religion under de senaste 500 åren sedan de protestantiska reformationerna.
Vi har studerat hur man har organiserat samhällena med rättens hjälp och hur konkret lagstiftning bidragit till att såväl inkludera som exkludera olika grupper av religiösa människor.
Ett annat av mina forskningsintressen rör frågor om religionsfrihet. Jag granskar vad det är som folkrätten strävar efter att garantera frihet för när det handlar om tro och hur man tolkar de så kallade artiklar som rör religions- och åskådningsfrihet och som vi finner i folkrättsliga fördrag som binder de stater som har ratificerat fördragen.
Det är viktigt att vi granskar vad som blir det faktiska utfallet av dessa tolkningar. Vems tro skyddas i praktiken?
Inte sällan är det svårare för religiösa minoritetspositioner att komma i åtnjutande av rättsligt skydd än de slags personer vars tro är mer välbekant och kanske majoritetsreligionen i en särskild stat.
Orsakerna till denna ojämlika behandling varierar, men det är bland annat viktigt att vi kritiskt synar de föreställningar om tro som beslutsfattande på olika nivåer baserar sig på. Dessa föreställningar är inte alltid uttalade, men kan ha långtgående följder. Diskriminering och ojämlikhet är vardag i samhällen som präglas av åskådningsmässig mångfald och den så kallade religiösa läskunnigheten behöver stärkas.
En viktig del av mitt arbete utgör även samverkan med organisationer och andra aktörer som på nationell och europeisk nivå arbetar för mänskliga rättigheter och religions- och åskådningsfrihet. Det här arbetet är mångsidigt och vidgar ytterligare perspektivet på de utmaningar som vi står för idag. Ett av de senaste årens fokus har handlat om att motarbeta hatspråk och hatbrott relaterat till tro och stärka skyddet för olika religiösa samfund.”
Minoritetsforskning vid Åbo Akademi
Åbo Akademi har fyra forskningsprofiler, varav minoritetsforskning är en. Profilen är mångvetenskaplig och global med ambitionen att skapa ett världsledande centrum för studier och forskning med ett aktivt socialt engagemang. Syftet är att bidra till att utmana de mekanismer som skapar utanförskap och verka för ökad inkludering och jämlikhet.
Profilområdet sätter fokus på minoritetskultur och –identitet, icke-diskriminering, lika rättigheter och demokrati. Man forskar också i de processer genom vilka minoriteter har blivit till historiskt och minoritetspositioner i historien. Forskningen inkluderar också pedagogiken genom kulturellt och språkligt sensitiv lärarutbildning.
Profilen inkluderar såväl äldre som nyare minoriteter och undersöker de processer genom vilka minoriteter blir till och det slags motstånd som dylika processer genererar.
Forskningsområdet vill lyfta fram att minoriteter är en tillgång som bidrar till mångfald och förståelse, både av samtid och av historia.
Åbo Akademi är det enda universitetet i Finland som satsar på minoritetsforskning i den här omfattningen.
Klicka här för att läsa mera om forskningsprofilen och hur du kan bidra.