3.7.2020

Ny forskning i småbarnspedagogik visar att barn är aktiva i att förstå och uttrycka sig om coronaviruset

För att förstå och hantera den samhällskris och den nya vardag coronapandemin fört med sig behövs forskning och nya perspektiv. Forskare i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Örebro universitet och Umeå universitet har studerat hur barn som vistades på daghem i början av pandemin uppfattade och berördes av coronautbrottet.

– Forskning visar att negativa livserfarenheter såsom pandemier påverkar barns välmående på kort och lång sikt, och att barn är extra sårbara i kriser. Därför är det viktigt att beakta hur coronapandemin förstås och uttrycks i sammanhang där barn befinner sig, säger Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi, som har lett forskarteamet.

Heikkilä framhåller att barn är aktiva, deltagande varelser som med funderingar och handlingar själva kan medverka i hanterandet av kriser om de ges möjlighet till det.

– Att stärka barns resiliens, alltså deras kapacitet att hantera motgångar, är viktigt både under och efter en samhällskris som coronapandemin. Tidigare forskning har visat att stödjande relationer mellan vuxna och barn, och barns möjlighet till aktivt deltagande är betydelsefulla i det här avseendet. Här har småbarnspedagogiken givetvis en nyckelroll, säger Ann-Christin Furu, forskare vid Åbo Akademi, tidigare vid Helsingfors universitet.

Studien gjordes i form av en enkätundersökning som riktades till daghems- eller förskolepersonal i Finland och Sverige. Resultaten visar att barn uttrycker sig på mångfacetterade sätt om den nya, okända och ofta kraftigt förändrade vardag som de, deras föräldrar, släktingar, vänner och personal befinner sig i.

Barnens uttryck och deltagande gällande coronautbrottet omfattar fyra teman. Det första temat gäller hälsa, och här märks att barn både har kunskap och vill veta mera om själva viruset och hur man kan skydda sig mot det, berättar forskarna. Tema två i barns uttryck gäller oro och omsorg om andra i barnens närhet, till exempel vänner, föräldrar eller äldre släktingar, och tema tre gäller hur man kan hantera förändrade rutiner i vardagen.

Det fjärde temat handlar om hur barns lek, skapande och humor blir sätt att hantera situationen. Barnen leker till exempel ”corona-tafatt” och sjukhuslekar eller ritar, ramsar och sjunger egna alster om corona, förklarar Ann-Christin Furu.

– De här uttrycken kan för personal, och kanske också i viss mån för vårdnadshavare, fungera som sätt att förstå vad barn lyfter fram när det gäller corona. Det kan vara ett sätt att checka av gällande sin egen barngrupp och också kanske skapa situationer där barn får uttrycka sig om corona, säger Furu.

– Det rika material vi fick in på väldigt kort tid visar på att barn har väldigt många och olika uttryck och funderingar kring coronapandemin. Det behöver vi vuxna veta och agera efter, och många barn behöver stöd i att hantera och förstå situationen. Småbarnspedagogiken behöver ta en tydlig roll i att utveckla pedagogiska närmandesätt som ger utrymme för barns olika uttryck, och erbjuda redskap som stöder barnens förmåga att möta utmaningar, säger Mia Heikkilä.

Mia Heikkilä, Ann-Christin Furu, Anette Hellman, Anne Lillvist & Anna Rantala: Barns deltagande i förskole- och daghemskontext under inledningen av coronavirusets utbrott i Finland och Sverige. Barn: Forskning om barn og barndom i Norden (2020).

Klicka här för att läsa forskningsartikeln (open access).

Mera information:

Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik vid Åbo Akademi
+358 50 463 3265
mia.heikkila@abo.fi