9.1.2025

Nytt forskningsprojekt djupdyker i vår industrihistoria

Vad händer då en industri läggs ner? Vilka känslor väcks och hur upplever samhället den drastiska förändringen och vad sker då ett nytt industriprojekt plötsligt börjar diskuteras? Med utgångspunkt i sydfinländska industrisamhällen såsom Pojo, Dalsbruk och Hangö, men även den planerade nyetableringen i Ingå, studerar ett nytt forskningsprojektet hur dessa processer har påverkat och påverkar svenskspråkig identitet i våra småstäder och regioner.

De senaste årtiondena har stora delar av den gamla industrialiserade världen upplevt stora förändringar. Arbetsplatser har förlorats, fabriker har övergivits och sociala omställningar och problem har följt. Men efter omfattande industrinedläggningar har också en våg av återindustrialisering följt, dock med helt annorlunda utvecklingar och följder i olika länder, regioner och samhällen.

– Exempelvis i Finland har avindustrialiseringen inte varit lika omfattande som i Nordamerika, Storbritannien och stora delar av Västeuropa, men haft en samhällsekonomisk inverkan och ofta fått den mer positivt klingande benämningen strukturomvandling, i stället för exempelvis avindustrialisering. Trots detta har påverkan även i Finland varit stor, särskilt på lokalplanet, säger Matias Kaihovirta, docent i historia och forskningsledare för projektet ”Minoritetserfarenheter och industrialiseringsprocesser” (MOI) vid Åbo Akademi.

Återindustrialiseringen har i sin tur fört med sig förhoppningar om en ny våg av industrietableringar som kan skapa en ny, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.

– Där står Finland just nu inför ett flertal potentiella etableringar av industri kopplad till batteriteknik, alternativa energikällor och grönt stål, såsom stålverksprojektet Blastr i sydfinländska Ingå, säger Christoffer Holm, forskare i projektet och doktorand i historia vid Åbo Akademi.

Upplevelsen av nytt och förlorat

Fokus i projektet ligger på hur samhällen med en betydande finlandssvensk befolkning upplevt industriella förändringsprocesser sedan efterkrigstiden. Vilken roll har språk och genus haft, finns det skillnader mellan hur svensk- och finskspråkiga upplevt nedläggningar och omställningar? Och vilka argument förs fram för och emot eventuella nyetableringar? Projektet tar avstamp i den gamla industribygden Västnyland, med Pojo och Lappvik i fokus, samt Åboland med det gamla järnbrukssamhället Dalsbruk.

– Här finns många intressanta exempel på industri som läggs ner, men nu också planer på stora nyetableringar. Här kan man också jämföra hur industrietableringar tas emot i bygden i dag jämfört med under efterkrigstiden då till exempel stålverket i Koverhar på Hangö udd etablerades, säger Christoffer Holm.

Holms pågående doktorsavhandling handlar om just stålverket i Koverhar och hur dess nedläggning och områdets strukturomvandling upplevts. Matias Kaihovirta kommer att ta sig an arbetarnas erfarenheter av nedläggningen av stålverket i Åminnefors och är sedan tidigare insatt i Pojos långa industriella historia. Därtill kommer projektet inkludera perspektiv på brukssamhället Dalsbruks historia via Alexandra Nummenpääs kommande avhandlingsprojekt. Samtliga orter erbjuder intressanta fallstudier i hur industriella processer upplevts, precis som etableringen av ett stålverk i Ingå nu gör.

– Det här är fenomen som är lika relevanta i dag som under de första efterkrigstidsdecennierna, säger Kaihovirta.

Outforskat och aktuellt

Förutom materiella aspekter av nedläggningar, liksom minnen, identiteter, känslor och upplevelser, omfattar forskningsprojektet MOI erfarenheter av klass och mötet mellan svensk- och finskspråkiga arbetare, vilket utgör relativt outforskade teman i historieskrivningen om industrialiseringen i det svenska Finland. Utgångspunkten är ett erfarenhetshistoriskt perspektiv, vilket innebär att man betraktar erfarenheter som historiskt konstruerade och formade i en viss tid och på en viss plats där människors levda historia är i fokus.

– Samtliga dessa processer föder starka känslor och upplevelser, och ger erfarenheter som kan få utlopp i nostalgi, glorifiering, medvetet ignorerande eller omformade narrativ. En utmaning för historieskrivningen om avindustrialisering gäller inkludering: Vems historia blir skriven och vems minnen och erfarenheter gör sig gällande? säger Christoffer Holm.

Projektet har tilldelats finansiering av Svenska kulturfonden och är förlagt vid Nordisk historia vid Åbo Akademi. Inledningsvis omfattar projektet två fallstudier i västra Nyland, med fokus på orterna Pojo och Hangö. På sikt tillkommer även Dalsbruk.

– Trots att avindustrialiseringens politiska och sociala konsekvenser diskuterats flitigt i den allmänna debatten de senaste åren, och bland annat har ansetts vara en delorsak till framväxten av högerpopulistiska rörelser, är såväl industrialiseringens som av- och återindustrialiseringens relation till det finlandssvenska identitets- och samhällsbygget outforskat. Samtidigt har återindustrialiseringen med etableringen av så kallad fossilfri industri och nya gruvprojekt återväckt frågan om industrialiseringens konsekvenser för lokalsamhällen och befolkningen i områden som berörs av en omfattande återindustrialisering. Här menar vi att våra forskningsresultat kommer att ha en viktig roll i den pågående samhällsdebatten och täcka ett tidigare okänt kunskapsområde gällande industrialiseringen av Svenskfinland, säger Matias Kaihovirta.

Mer information ger:
Matias Kaihovirta, forskningsledare
Telefon:040 193 8041
E-post: mkaihovi@abo.fi

Christoffer Holm, doktorand i projektet
Telefon: 040 766 8129
E-post: chrholm@abo.fi