20.6.2024
Olika former av fysisk ohälsa kan mana unga européer att delta politiskt
Fysiska hälsonedsättningar, allt från återkommande huvudvärk till diagnoser som diabetes och blodtrycksproblem, tycks motivera unga européer att engagera sig och rösta politiskt. Det här kan bero på en upplevelse av orättvisa och en vilja att påverka den egna framtiden genom att aktivt välja vem som fattar politiska beslut. Det visar en ny forskningsartikel.
Ojämlikt politiskt deltagande anses allmänt vara ett problem för den demokratiska representationen. Det är till exempel vanligt att medborgare med mindre ekonomiska resurser uppvisar lägre nivåer av deltagande. Samtidigt som fysisk ohälsa av olika slag också har identifierats som ett hinder för politiskt deltagande kan den ha olika effekter beroende på vilken typ av hälsoproblem och åldersgrupp det handlar om. Yngre medborgare tenderar aktivera sig mer än äldre till följd av just fysiskt hälsotillstånd.
In en ny studie vid Åbo Akademi, Helsingfors universitet och universitetet i Maribor (Slovenien) har forskare systematiskt undersökt hur olika hälsotillstånd, ålder och politiskt engagemang hänger ihop. Datat som använts kommer från European Social Survey (2015) som innehåller uppgifter om hälsa och politiskt deltagande bland cirka 35 000 respondenter från 20 europeiska länder. Svaren inkluderar självrapportering av en rad olika fysiska hälsotillstånd och engagemang i olika former av politiskt deltagande.
– Resultaten visar att de flesta fysiska hälsotillstånd är relaterade till politiskt deltagande. Effekten är starkast bland yngre individer medan hälsoklyftan gällande deltagande tenderar att vara mindre bland äldre personer. Särskilt yngre medborgare kan uppleva vacklande hälsa eller fysisk funktionsnedsättning som orättvist och motiverande för politisk handling, säger Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Människor med nedsatt fysisk hälsa tenderar ofta ha sämre ekonomiska resurser, vilket i regel minskar det politiska deltagandet. Att hälsotillstånd mobiliserar (unga) vuxna européer är ett uppmuntrande resultat, särskilt med tanke på normativ politisk teori och för att minska ojämlikhet i hälsa genom offentlig politik.
– Frågor som berör hälsan är en personlig angelägenhet vilket också gör dem vägande ur individens perspektiv. Hälsoproblem verkar ofta vara en drivkraft för politisk handling snarare än ett hinder när insatserna är tillräckligt höga på det personliga planet.
Studien Physical health conditions and political participation in Europe: the moderating effects of age har publicerats i journalen Comparative European Politics och kan läsas i sin helhet här: https://link.springer.com/article/10.1057/s41295-023-00347-3#Abs1
Mera information:
Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning
E-post: Lauri.Rapeli@abo.fi