10.5.2024
Partiledarbytet från Soini till Halla-aho syns fortfarande i Sannfinländarnas väljarbas
Splittringen inom Sannfinländarna 2017 syns fortfarande bland partiets väljare. Negativa attityder både till invandring och ett mångkulturellt samhälle kom att bäst känneteckna sannfinländska väljare i 2019 års riksdagsval och detta mönster upprepades i valet 2023.
Det är slutsatserna i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel i tidskriften Scandinavian Political Studies av statsvetarna Peter Söderlund och Kimmo Grönlund vid Åbo Akademi.
Timo Soini avgick som partiordförande 2017 och Jussi Halla-aho besegrade motkandidaten, partiledningens favorit Sampo Terho, i ordförandekampen. Detta ledde till att en moderat fraktion bestående av 20 sannfinländska riksdagsledamöter, inklusive partiets samtliga ministrar, bröt sig ur, förblev i regeringen och bildade småningom det nya partiet Blå framtid. Sannfinländarna under Halla-aho blev ett oppositionsparti med 18 mandat. Kritiken mot invandringen blev ett mer framträdande tema i det nya sannfinländska partiet. I riksdagsvalet 2019 lyckades Sannfinländarna få 39 mandat medan Blå framtid blev helt utan riksdagsledamöter.
Att invandringskritik var ett viktigt tema för Sannfinländarnas ledning fick konsekvenser för hur partiets väljarbas kom att se ut i efterföljande val. Slutsatsen bygger på en analys av en serie nationella riksdagsvalsundersökningar som har genomförts som enkätundersökningar bland väljare. Åren 2011 och 2015 var Sannfinländarnas väljare en mer brokig skara. Ifrågasättande av invandring och multikulturellt samhälle, motstånd mot EU och missnöje med politiker kännetecknade många av partiets väljare men ingen enskild faktor var dominerande.
I 2019 års riksdagsval blev en negativ inställning till invandring och ett multikulturellt samhälle det som bäst förklarade varför man röstade på Sannfinländarna. Till detta bidrog en omsortering av väljare. I den både bibehöll partiet och lockade till sig nya invandringskritiska väljare. Samtidigt skedde en väljarrörlighet bort från partiet: större delen av dem som tidigare välkomnat mångfald valde 2019 att byta parti eller lät bli att rösta. Denna tendens höll i sig i 2023 år riksdagsval där de sannfinländska väljarna först och främst var invandringskritiska. En annan tydlig trend 2023 är att den sannfinländska väljarbasen också blivit mer homogen om man ser till konservativa åsikter i moralfrågor, högeråsikter i ekonomiska frågor och euroskepticism.
”Vår studie visar att Timo Soinis sannfinländare var mer av en proteströrelse mot eliten medan Jussi Halla-ahos och Riikka Purras parti attraherar väljare som har mer radikala högeråsikter, särskilt en negativ inställning till invandring”, säger professor Kimmo Grönlund vid Åbo Akademi.
Artikeln:
Söderlund, Peter och Grönlund, Kimmo (2024). Can a change in the leadership of a populist radical right party be traced among voters? The case of the Finns Party. Scandinavian Political Studies 47(1), 23–46 (open access). https://doi.org/10.1111/1467-9477.12263
För mera information:
Äldre universitetslektor, docent Peter Söderlund
Telefon: 040–7223 213
E-post: peter.soderlund@abo.fi
Professor Kimmo Grönlund
Telefon: 050–4096 409
E-post: kimmo.gronlund@abo.fi