29.1.2017
Pojkar i sena tonåren brummar – flickor knarrar
Finländska gymnasie- och yrkesskolungdomars röstanvändning verkar ha ändrat under de senaste 30 åren. I forskning gjord 1985 av Aino Sallinen-Kuparinen observerades att utbildningsnivån påverkade flickornas taltonläge. Vid högläsning och spontant prat talade flickor med yrkesskolbakgrund i ett högre taltonläge än flickor i gymnasiet. Utöver detta visade forskningen från 1985 att pojkar och flickor reglerade sitt taltonläge på olika sätt vid högläsning av tre innehållsmässigt olika texter (nyhet, debattartikel och berättelse).
Motsvarande material har samlats in av forskare vid Åbo universitet 2015. Nu observerade forskarna att utbildningsnivå eller kön inte längre hade kopplingar till regleringar i taltonläge när de unga talade. Istället visade forskningen att 16–17-åriga finländska pojkars röster i internationell jämförelse är låg (vid högläsning 101 Hz och i spontant prat 97 Hz) och också lägre än tidigare forskning visat gällande 23–26-åriga finländska män. Man antar att den sociala normen inverkar på hur de pojkar som står på tröskeln till att bli myndiga använder sin röst, och där föredras ett lägre taltonläge.
I Finland, särskilt i offentligt tal, värdesätts ett lågt taltonläge, vilket också visade sig i de ungas självutvärdering: oberoende av uppmätta värden, uppskattade de sitt taltonläge som lägre än medeltalet. I de ungas tal förekom också rejält med knarrande och särskilt starkt förekom knarrande i rösten hos flickor. Forskarna antar att det beror på ett försök att tala i ett lågt taltonläge.
Forskningen bekräftade också uppfattningen att utöver anatomiskt-fysiologiska faktorer relaterade till stämbanden, påverkar olika sociokulturella och behavioristiska beteendemönster på taltonläget.
Susanna Simberg, professor emerita i logopedi vid Åbo Akademi har deltagit som handledare i det senare forskningsprojektet.
– Det här är mycket intressant och i allra högsta grad en tvärvetenskaplig studie. Vi kan bekräfta att rösten och taltonläget handlar om sociologi likaväl som logopedi, säger Simberg.
En artikel om forskningsresultaten finns att läsa i tidskriften Puhe ja Kieli | Tal och Språk | Speech and Language, i nr 4/2017, sidorna 259–277. Artikeln heter 16–17-vuotiaiden suomalaisnuorten puheäänen korkeus och författare är Ilkka Ketolainen, Minna Laakso och Susanna Simberg.
Artikeln kommer att komma upp på tidskriftens webbplats: https://journal.fi/pk
För mera information:
Ilkka Ketolainen, FM, tel 050 321 4197 ilkka.ketolainen@turku.com
Minna Laakso, FD, prof., tel. 294503015, minna.laakso@utu.fi
Susanna Simberg, FD, prof.em., susanna.simberg@abo.fi