7.4.2021
Det finns en makt som genomsyrar samhällets alla skikt utan att vi tänker på det. Den finns i tv-rutan, i våra sociala medier, i våra kläder, i musiken vi lyssnar på, i politiken och till och med i platsen vi bor på. Vi talar om populärkultur och den enorma inverkan den har på vårt sätt att se på världen.
– Det som är typiskt för populärkulturen är att den finns överallt omkring oss. Via den sprids värderingar och uppfattningar som kan påverka och förändra mottagarens syn på platser, personer, samhällsgrupper, på vad som är rätt och fel. De mest inflytelserika ikonerna kommer ovanför det allmänna bruset och har hundratusentals följare. De når och kan påverka fler människor än många klassiska ledare, och det behöver vi vara medvetna om.
Det säger Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademis enhet i Vasa.
Ehrström liknar populärkulturen vid en barometer som speglar samhällets rörelser och som förmedlar värderingar, normer och uppfattningar. Av den här orsaken borde ämnet tas upp redan i skolan där man kunde behandla såväl källkritik som normkritik i skenet av den populärkultur vi ser blomstra både på sociala medier och i mera klassiska kanaler som film, litteratur, tv-serier, idrott och musik.
Vår tid har just genomlevt en presidentperiod med populärkulturen synligt i centrum då Donald Trump i fyra år kommunicerade direkt till sina amerikanska väljare och fans via en populärkulturell kanal. Att vi gillar att lyssna på kändisar är ingenting nytt och att välja en kändis till president har hänt förr, men Trump tog steget direkt från populärkulturen och ekonomin till världens mäktigaste ämbete, och det är en påminnelse om att populärkultur är på allvar.
– Det är lätt att man ser ner på populärkultur, men det kan vara farligt att inte förstå det inbyggda inflytande och därmed makt som finns i den. Populärkulturella kanaler används aktivt av både makthavare och alternativa motrörelser, därför vore det viktigt att man redan i grundskolan problematiserade den, till exempel inom samhällslära. Hur förmedlar till exempel filmer uppfattningar om olika skeenden och situationer? Varför behandlar de, eller varför behandlar de inte, vissa samhällsfrågor och vad lär vi oss då vi ser hur filmer och tv-serier skildrar historiska händelser? Populärkulturen ger oss intryck som kan forma och ändra hur vi ser saker och ting, kanske hela vår världsbild.
Ehrström har nyligen publicerat en artikel där han tillsammans med Magnus Dahlstedt vid Linköpings universitet analyserat tre versioner av den afro-amerikanska actionfilmen Shaft (1971, 2000 och 2019), som han ger som exempel på populärkulturen som samhällskommentar. Shaft 1971 var en del av filmvågen blaxploitation och lyfte fram medborgarrättskampen, rasism och stora sociala skillnader. Den senaste versionen från 2019 fokuserar på familjerelationer trots att vår nutid också präglas av rasmotsättningar och stora sociala klyftor. Shaft 2019 blir ett exempel på att populärkulturen kan bidra till att legitimera maktförhållanden, att inte synliggöra samhällsmotsättningar är också ett val.
Greta, mångfald och framgångsrika städer
Populärkulturen ger oss också väldigt starka kanaler att lyfta fram politiska samhällsfrågor på. Den ständigt aktuella klimatfrågan aktualiserades för många av Greta Thunberg som blev en global megakändis som lyft Friday for future till en världsomspännande rörelse.
– Yes please, vilken ikon Greta Thunberg är! Hon är sin generations mest kända person och därmed en otroligt inflytelserik person. Rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt med rätt budskap, resten är historia. Hon började ensam och nu protesterar ungdomar över hela världen. En sådan stjärnstatus medför också ansvar. Och det har Greta hittills klarat bra.
Ehrström menar att Thunberg är affischnamn för vad man rentav kunde kalla Generation Greta, en generation som ställer högre krav på hållbar utveckling också i vardagen. Den här generationen väljer snart var de kommer att tillbringa sina mest produktiva år, och bland de platserna hittar vi sannolikt 2020-talets mest kreativa, framgångsrika hotspots.
– Det här är något som alla stads- och regionalplanerare borde fundera på idag.
Även populärkulturen har en väldigt stor betydelse för platsers image och identitet.
– Vad skulle till exempel Seattles image vara utan grungen? Eller tänk på Manchester. De här platserna fick en helt ny image och identitet tack vare musiken, populärkulturen gav de här städerna en alternativ historia till vad de varit tidigare. Populärkultur bidrar till att göra platser intressanta och spännande. Sådant kan man använda för att främja en stads eller stadsdels utveckling och för att locka till sig nya invånare och kreativa individer.
Populärkultur bidrar till att göra platser intressanta och spännande. Sådant kan man använda för att främja en stads eller stadsdels utveckling och för att locka till sig nya invånare och kreativa individer.
Sedan 1990-talet har väldigt många städer tagit intryck av Richard Floridas teorier om hur man skapar framgångsrika städer. Han lyfter fram tolerans, teknologi och talang, men han har också framhållit musikens centrala betydelse för att skapa identitet och gemenskap: ”In fact, it is hard to think of a major high-tech region that doesn’t have a distinct audio identity”. Vad kan det här betyda till exempel för Vasas del, eller Åbos?
– Det är skäl att lyfta fram populärkulturen som en viktig beståndsdel för en kulturledd transformation. En stark lokal musikscen och levande street life gör platser intressanta, och jag brukar säga att spelfilmen Rööperi sannolikt höjde värdet lite på alla bostäder i Rödbergen i Helsingfors. Urbana invånare vill bo i områden som har en tydlig identitet och gärna en spännande historia, så länge de känns trygga.
Ehrström håller upp sin röda mugg. ”En av oss, yksi meistä” står det med vit text på röd botten. Frasen leder lätt tankarna till politiken eller den fackliga rörelsen, men vänder du på muggen och känner igen ishockeylaget Vasa Sports örnemblem får orden kanske en annan innebörd.
– Allt är inte alltid som det synes vara. Det gäller att förstå helheter, att också se det som ibland döljs bakom det enkla och uppenbara. Det gäller allt i samhället, vi behöver helt enkelt se tredimensionellt på saker och ting.
Vasaregionen är tvåspråkig och kan visa på språklig tolerans. I det verkliga livet ser vi det här exempelvis i ishockeyarenan och på läktaren Sundom stå där lagets supporterklubb, Red Army, håller till. Ehrström har nyligen publicerat artikeln ”The Social Role of (Vaasan) Sport(s) – Expressing regional identity and language inclusion: On fan culture in Vaasa, Finland” i en tysk journal. Texten är en fallstudie av hur man sjunger på Sundom stå: alltid på flera språk.
– De flesta som söker sig till Sundom stå sjunger med, eller accepterar åtminstone att andra sjunger på flera språk, och det här om någonting uttrycker språklig tolerans, tvåspråkighet eller flerspråkighet. Det här är en viktig markering som borde synliggöras mera, inte bara som en symbol för språktolerans i ishallen utan i hela regionen. Tyvärr har man inte fullt ut insett värdet i att lyfta fram den här språktoleransen som hörs vid varje hemmamatch, i tv, online, och då Sports supportrar besöker andra städer.
Tyvärr har man inte fullt ut insett värdet i att lyfta fram den här språktoleransen som hörs vid varje hemmamatch, i tv, online, och då Sports supportrar besöker andra städer.
Under vintern har Ehrström bland annat berett en projektansökan tillsammans med svenska och tyska samarbetspartner kring populärkulturens betydelse på olika platser under större samhällskriser.
– Populärkultur är ett viktigt område att studera, det är de facto för viktigt för att inte studera, säger Ehrström.