13.5.2024

Riksdagsvalsundersökningen 2023 beskriver statsministerval i en tid av politisk politisering

Den nya riksdagsvalsundersökningen granskar Samlingspartiets, Sannfinländarnas och Socialdemokraternas hårda kamp om förstaplatsen i valet våren 2023. Den skapar också en överblick över finländarnas politiska beteende och den finländska demokratins tillstånd. Undersökningen återspeglar de långsiktiga förändringar som valkampanjerna och partisystemet i Finland har genomgått sedan början av 2010-talet.

Det finländska partisystemets polarisering försvårar också regeringsförhandlingarna, skriver Justitieministeriet i sitt pressmeddelande. Även om partierna i finanspolitiska frågor hittar en gemensam grund för regeringssamarbetet, kan det finnas stora skillnader i inställningen till exempelvis klimatförändringen, migrationen och minoriteters rättigheter. Delvis av denna orsak är också det nuvarande regeringsprogrammet mycket omfattande och detaljerat.

– Vår undersökning visar att De grönas, Vänsterförbundets och Sannfinländarnas anhängare har de mest polariserade åsikterna om de andra partierna. De som röstar på Samlingspartiet, Rörelse Nu och Centern har i sin tur de minst polariserade åsikterna, säger Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.

Ålder och kön påverkar val av block

En intressant iakttagelse är att blocken också ur sociodemografisk synvinkel skiljer sig från varandra. I valet 2023 ställde sig kvinnor i lägre medelåldern bakom det rödgröna blocket och männen i motsvarande ålder bakom Samlingspartiet och Sannfinländarna.
Sannfinländarna är fortfarande ett mansdominerat parti, och också Samlingspartiets väljarkår var vid det senaste valet mer mansdominerat än tidigare. Socialdemokraterna fick däremot ett stort antal kvinnliga väljare bakom sig.

– När man granskar finländarnas allmänna vänster-högerorientering är den viktigaste iakttagelsen att män födda från 1980-talet och framåt i genomsnitt blev betydligt mer högerorienterade vid valet 2023. Kvinnor i motsvarande ålder har ända sedan valet 2015 blivit de mest vänsterorienterade. Detta vittnar om betydande könsrelaterade förändringar i väljarnas politiska identitet, säger docent Peter Söderlund vid Åbo Akademi.

Taktikröstning populärt

Eftersom vinnarpartiet i riksdagsvalet som koalitionsbildare får en fördel i regeringsförhandlingarna, var taktikröstning vanligare än vid riksdagsval i allmänhet. En taktisk väljare röstar på ett annat parti än det som hen tycker mest om. En taktisk väljare arbetar för något kortsiktigt mål, till exempel för att påverka regeringssonderaren.

– Det är dock viktigt att komma ihåg att taktikröstningen inte sker i ett värdevakuum. Valet av parti görs i huvudsak inom det rödgröna blocket eller inom högerblocket. Flera partier inom blocket kan tilltala väljaren nästan lika mycket. Endast en sjättedel av väljarna överväger för närvarande partier från båda blocken, säger Elina Kestilä-Kekkonen, professor vid Tammerfors universitet.

Undersökningen är den sjätte riksdagsvalsundersökningen i rad

Undersökningen gjordes av valforskningskonsortiet, som är ett samarbetsnätverk för valforskare. Konsortiet leds av Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Åbo Akademi. Undersökningen representerar forskarnas syn på centrala frågor om demokratin i Finland.

Justitieministeriet har finansierat insamlingen av materialet för undersökningen. Det huvudsakliga materialet är en enkät som Taloustutkimus genomförde efter riksdagsvalet våren 2023. De tillfrågade i enkäten var personer i åldern 18–80 som var röstberättigade i riksdagsvalet 2023 och bosatta i Finland. Enkäten besvarades av sammanlagt 8636 personer.

Slutrapporten för riksdagsvalsundersökningen 2023 har publicerats av Justitieministeriet och redigerats av Lauri Rapeli och Peter Söderlund vid Åbo Akademi tillsammans med Elina Kestilä-Kekkonen vid Tammerfors universitet. Rapporten publiceras i justitieministeriets publikationsserie och kan läsas i sin helhet här: https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165625